Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sassari ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Sassari—Satir
162
Sa’ssari, huvudstad i en
provins med samma namn, Italien,
på Sardiniens n.v. kust. Livlig
handel och industri. Universitet.
Ärkebiskopssäte. 46,000 inv.
Sasse’no, liten ö utanför
Va-lonabukten på Albaniens kust,
tillhörande Italien.
Sa’ssnitz, badort i prov.
Pommern, Preussen, pä Rügens n.ö.
kust. Viktig hamn med
ångfärje-route (sedan 1909) till
Trälle-borg; anknytning till Berlin- och
Hamburgbanorna. 4,000 inv.
Sassoli’n, finfjälligt mineral,
bestående av vattenhaltig
bor-syra, förekommer i Italien och
användes för framställning av
borsyra öch borsyreföreningar.
SasuTitj, Vera Ivanovna,
f. 1851, d. 1918, rysk
revolutionär. Efter att vid ett attentat
1878 ha sårat Petersburgs
ståthållare Trepov men frikänts av
jury emigrerade S. till utlandet,
där hon deltog i organisationen av
ryska socialdemokratiska partiet.
Sa’takunta [-konta],
landskap i s.v. Finland, gränsar i n.
till Österbotten, i ö. till
Tavast-land, i v. till Bottniska viken och
i s. till Egentliga Finland. S.
tillhör i s. och v. Äbo och
Björneborgs 1., i n. Vasa 1. och i ö.
Ta-vastehus 1.
Sa’tan, se Djävul sp. 401 f.
Satani’sm, eg. satansdyrkan.
Inom konsten och litteraturen
har S. framför allt kommit att
beteckna vissa romantiska och
dekadenta riktningar under
1800-t., som stundom med öppen
sympati skildrade Satan 1.
uppe-höllo sig vid demoniska och
makabra motiv. Bland litterära
representanter för S. märkas
Byron, Baudelaire och Barbey
d’Aurevilly.
Satelli’t (av lat. sate’lles,
liv
vakt), b i p 1 a n e’ t, d r a b a’ n t,
måne, himlakropp, åtföljande
en planet och kretsande kring
denna. Vårt solsystem rymmer
27 S.; jorden har 1, Mars 2,
Jupi-ter 9, Saturnus 10, Uranus 4 och
Neptunus 1. Dessa S. lyda liksom
sina planeter Keplers lagar. Jfr
resp, planeter.
Satellithjul, se D i f f e r e n
-t i a 1 v ä x e 1 sp. 317.
Sa’temspråk, se I n d oe u r o
-peiska språk sp. 1348.
Satin Lsv. utt. -tä’ng] (fr., av
lat. se’ta, borst), se Atlas. -—
Satin e’ring, glättning. S. av
papper, tyg m. m., varigenom de
få glatthet och atlasartad glans,
sker vanl. genom att varan
pressas mellan särskilda
kalanderval-sar. — Satintryck, avtryck
från etsad 1. graverad plåt på
satin. Dylika konsttryck
före-kommo rätt ofta under 1800-t :s
förra del men ha senare utträngts
av pergamenttrycken.
Satinvalnöt [satä’ng-], virke,
erhållet av Liquida’mbar
styraci’-fluum (jfr St or ax), från
Cen-tral-Amerika och ö.
Nord-Amerika. Värdefullt möbelvirke.
Sati’r (fr. satire, av lat. sa/tira,
eg. blandning), tidigast en hos
romarna förekommande diktart av
blandat innehåll, utan strängare
komposition. Urspr. beteckning
för vissa folkliga festspel, kom
S. främst genom C. Lucilius att
betyda en lyrisk, didaktisk
dikt på jamb 1. hexameter, som
genom skämtsamma angrepp
sökte bekämpa laster och
svagheter. Senare har S. kommit att
beteckna ett bitande, vanl. i något
avseende tendentiöst hån i allm.
och har uppträtt i så gott som
samtliga poesins huvudformer.
En art av S. är parodi (se d.
o.). S: s främsta utövare i antiken
voro Horatius och Juvenalis;
0. — T. e x. X. Tr. 20. 4. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
