Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saponifikation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Saponifikation—Sapropel
142
Saponifikatio’n (av lat. sa’po,
tvål, och fa/cere, göra), se F ö r
-tvålning.
Saponi’ner, till sin
konstitution föga kända glykosider (jfr
d. o.), med få undantag kvävefria,
vilka finnas i en del växter (t. ex.
såpnejlika, såpträd) och med
vatten bilda starkt skummande
lösningar (tvättmedel; jfr
Kvil-1 a j a b a r k). S. äro mer 1.
mindre giftiga (de giftigaste
kallas sapotoxi’ner) och
orsaka vid subkutafi injektion
häftig lokal retning och vid
intravenös injektion hemolys (S.
förena sig med kolesterin i
blodkropparna), enterit och förlamning av
centrala nervsystemet. Införda i
matsmältningskanalen, äro de
oftast icke-giftiga.
SaponFt, s å p s t e n, ett
mycket mjukt, grått 1. brunt
serpentinmineral; hårdnar i luften.
Saporo’g, huvudstad i en krets
med samma namn, Ukraina, vid
Dnjepr. God hamn. 45,000 inv. —
Saporo’giska kosacker,
se Kosacker sp. 1252 f.
Sapota’ceae, växtfamilj (ordn.
Ebena’les), med c:a 600 arter,
flertalet i tropikerna. Många äro
viktiga kulturväxter. Till S.
hörande växter ha mjölksaft; ur
dylik av flera arter erhålles
ba-lata och guttaperka (se dessa
ord). Många lämna ätliga
frukter, ss. A’chras sapo’ta
(sapo-t i’llträd) och Vitella/ria
mam-mo’sa (s a p o’ t e, m a m e’ y
c o 1 o r a’ d o), bägge i tropiska
Amerika, samt Chrysopliy’llum
(se
Damaskenerplom-mon). Hit höra även
Butyro-spe’rmum, IlWpe, Sidero’xylon.
Sapo’te, se Sapotaceae.
Sapotoxfn, se S a p o n i n e r.
Sapp (fr- sape, eg. hacka),
se Löpgravar. — Sappö’r,
äldre benämning å
ingenjörsol
dat, företrädesvis utbildad i
lättare befästnings- samt
belägrings-arbeten.
Sa’ppan, se Caesalpinia.
Sapporo, huvudstad på
Hok-kaido, Japan, 35 km. s.ö. om sin
hamnstad Otaru. Universitet.
Betydande handels- och
industricentrum. 150,000 inv.
Sappö’r, se Sapp.
Saprofy’ter (av grek. sapro’s,
rutten, och fyto’n, växt), växter,
som leva på döda organiska
ämnen (i naturen på multnande 1.
ruttnande växt- 1. djurdelar). De
äro än o b 1 i g a’ t a S., d. v. s.
kunna då icke undvara
saprofy-tiskt levnadssätt, än f a k u 11 a
-t i’ v a, d. v. s. leva då blott under
vissa omständigheter
saprofy-tiskt; vissa S. äro fakultativa
parasiter. S., som innehålla
klorofyll, kunna även assimilera
oorganiska ämnen, S. utan klorofyll
äro vanl. helt hänvisade till
utifrån upptagen organisk näring.
Som S. leva ett mycket stort
antal svampar och bakterier,
särskilt sådana, som leva av
markens humusämnen (humus- 1.
mullväxter). Av S. bland svenska
fanerogamer märkas spec. tallört
samt flera orkidéer (korallrot,
nästrot m. fl.); dessa äro även
mullväxter. Tack vare
mykor-rhiza (jfr d. o.) leva för övrigt
talrika högre växter till viss grad
som S. — Jfr Parasit.
Saprolegnia’ceae,
svampfamilj, tillhörande gruppen
Phyco-myce’tes. Hithörande äro
söt-vattenssvampar, som leva
parasitiskt på fisk 1. saprofytiskt
(A’chlya, Saprole’gnia m. fl.).
Saprope’1 (av grek. sapro’s,
rutten, och pelo’s, slam), ungefär
detsamma som gyttja^ — S
a-propeli’t (jfr Pel it),
fin-kornigt, bituminöst sediment,
t. ex. alunskiffer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
