Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samordning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Samordning—Samsö
90
mellan Petjora och Jenisejs
mynningsvik), 2) tavgy’iskan (mellan
Jenisejs mynningsvik och
Ha-tangabukten), 3)
jenisejsamoje-diskan (vid Jenisejs mellersta och
nedre lopp), 4)
ostjaksamojedis-kan (vid Obs övre lopp) och 5)
kamassi/niskan (omkring
floderna Kan och Mana vid Jenisejs
övre lopp, nära gränsen till
Mongoliet). Av några numera utdöda
språk finnas därjämte obetydliga
prov bevarade.
Samordning, se
Koordination.
Samorganisation, se
Fackföreningar sp. 1352 och 1356.
Sa’mos, grekisk ö i Egeiska
havet, skild från Mykale av ett
smalt sund. S. är bergigt men med
bördiga kustslätter och dalar.
Vin- och olivodling. Huvudstad
Vathy. 470 kvkm. 65,000 inv. —
S. var under forntiden säte för
betydande handel. Den där
liggande staden Samos upplevde
sin högsta blomstring på 500-t.
f. Kr. under Polykrates (se d. o.),
varom tempelruiner och en
akve-dukt vittna. Berömt var framför
allt det kolossala Heratemplet,
ett av de tidigaste joniska
byggnadsverken.
Samo’sata, forntida stad vid
nuv. orten S a m s a’ t, Turkiet,
vid Eufrats övre lopp. S. var
huvudstad i landskapet Kommagene.
Samotra’ke, grekisk ö i n.
Egeiska havet. S. hade i forntiden
en huvudstad Samotrake. Från
ön härstammar en berömd
Nike-staty (se ill. till Nike),
Samova’r (ry., självkokare),
benämning pä det ryska teköket.
S. är av metall med ett rör i
mitten för brinnande kol.
Sampa’n, liten kinesisk båt,
spec. benämning på små,
vrick-årade båtar, använda för
persontrafik i kinesiska städer.
Sa’mpo, en i den finska
foH<-poesin förekommande
lyckobring-ande tingest, om vilken strid stod
mellan Kalevala (se d. o.) och
Pohjola.
Samsa’ra (sanskr., kretslopp),
i indiskt tänkande beteckning dels
för kretsloppet av
världsförstörel-ser och världsförnyelser, dels för
själarnas kretslopp genom död
och återfödelser, själavandringen.
Samskola, skola med
gemensam undervisning för gossar och
flickor. S. äro de flesta
folkskolor, särskilt å landsbygden, högre
folkskolor, kommunala och
enskilda mellanskoloi’ samt några
folkhögskolor. En särskild grupp
bilda statssamskolorna, vilka äro
realskolor och finnas i
läroverks-städer, som sakna
statsunderstödd högre flickskola. S.
användes också ss. benämning på varje
för både gossai’ och flickor avsedd
skola, viluen meddelar högre
skolbildning. Sådana skolor voro förr
ganska talrika och voro vanl.
antingen 5- 1. 6-klassiga. Då de
delvis voro parallella med
folkskolan och hotade att å mindre
orter medföra en icke önskvärd
social dualism inom skolväsendet,
nekade riksdagen giva bidrag till
dylika skolor. Dessa S. ha
numera i regel ersatts av
kommunala mellanskolor. Vissa S. ha
tillkommit ss. ett uttryck för
grundarens bestämda övertygelse om
samundervisningens företräden,
ss. Palmgrenska samskolan i
Sthlm och Göteborgs samskola. Se
vid. Sam under visning och
Rikets allmänna 1 ä r o
-ver k.
Samslavisk, se
Samger-mans k.
Samsu’n Dagh, se M y k a 1 e.
Sa’msö, ö i s.v. Kattegatt,
hörande till Holbæk amt, Danmark.
S. är låglänt och bördigt samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
