Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den ekonomiska totalbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillgängliga beloppet uppdelas på fakulteterna, visar sig »att det
belopp hvarmed en hel fakultet finge sig nöja understege
hvad mången enskild medlem af en sådan ansåge sig
nödsakad att af egna medel offra för att följa literaturen i sin
vetenskap». Ett dylikt förhållande kan ej annat än betraktas
som både bedröfligt och betänkligt. Och ej lärer man väl
med fog kunna begära, att den enskilde skall, äfven med
risk att öfverskrida sina tillgångar, söka ersätta de brister,
som vidlåda universitetsbiblioteket; ehuru det dock är ett
faktum, att dettas nödstälda läge tvingar mången att i detta
afseende sträcka sig väl långt, ja nästan öfver krafterna.
Det kan vid första anblicken kanske synas något
underligt, att då biblioteket ju äger ett årsanslag af staten af
15000 kronor, det icke skall kunna använda mer än 9000
kronor till bokinköp. Men ett bibliotek äger att bestrida
en mängd andra oundvikliga betydande utgifter. Så utgaf
det under 1893 för bokbindning 6120, för materiel och
arbetshjälp 2841, för uppvärmning 2708, för vatten 100
kronor. Utgiften för bindning var visserligen detta år
exceptionelt stor, men att döma af föregående års erfarenhet torde
den ej kunna för framtiden hållas lägre än 5000 kronor
årligen. Att denna post vid universitetsbiblioteket stiger till
så hög siffra jämförd med bokinköpet, beror därpå att man
har att binda ej blott hvad som inköpes, utan det
flerdubbelt större antal som representeras af den årliga leveransen
från de svenska tryckerierna och af den genom byte och
donationer inflytande bokmässan, hvilken senares volymsiffra
var 1892 tre gånger och 1893 fyra gånger så stor som
antalet inköpta böcker. Kostnaden för uppvärmningen har,
som jag nämt, måst stiga betydligt och torde hädanefter böra
i medeltal beräknas till 2500 kronor årligen; och för
materiel, expenser och arbetshjälp, hvilkas siffror kunna variera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
