- Project Runeberg -  Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas historia /
200

(1925) [MARC] Author: Carl August Tiselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Sundsby i Valla socken, Tjörn. Släkterna Green av Sundsby, Dyre-Lunge och Huitfeldt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

Höst och vintertid hemkördes bränsle, 2—4 famnar av varje gård i Valla
och Klövedal, från de sex hemmanens skog på Mjörn. Margareta Huitfeldt
medgav ej, att hygge fick göras i hennes egna skogar i Ramsdalen, Ödegärdet,
Sundsby eller Mjörneberg. För att anskaffa kol brändes årligen av
skjutsrättaren Eskil i Resbacka en mila i Valla, en i Mjörneböndernas och en i
Klövedalsböndernas skog, vartill dock ved ej fick tagas ur Sundsby egna skogar.

Till vinterarbetena hörde spånad av såväl in- som utsocknes bönder.
Spannmålen och frukten seglades av insocknebönder i Valla och Klövedal
med nådig fruns egen båt och redskap till Göteborg, Uddevalla och Norge.

För en verksam kvinna, som Margareta Huitfeldt, har sålunda ständigt
förefunnits en omväxling och en mångfald av arbeten att övervaka och
kontrollera.24 Det stora Åby hade Margareta Huitfeldt inköpt av överste
Fircks 1661, men överlåtit det gäldbundna Holma och Torreby på Rutger
von Ascheberg, som därmed började sitt stora egendomsförvärv.

Sedan sonen Ivars fädernearv tilldelats henne, kunde några
arvsanspråk från Dyre-släkten ej göras. Hennes egna, närmaste släktingar voro
kusinerna, överste Tönne Huitfeldt till Trondstad och hans syster, Jungfru
Sophie Huitfeldt på Killingstad.

Vid Bohusläns övergång från att vara norskt landskap till
införlivandet med Sverige måste det givetvis ha legat de maktägande om hjärtat att
tillse, att den studerande ungdomen erhölle sin utbildning vid svenska skolor
och universitet. År 1662, när ett representativt möte för länet*) var
sammankallat i Uddevalla, framställdes även av regeringens representanter vid
mötet, riksrådet Bengt Skytte och den nye guvernören i länet, Harald Stake,
ett förslag med avseende å skolväsendets ordnande.

De framställde den åsikten, att residenset borde ur försvarssynpunkt
flyttas från Bohus till Vänersborg, i vilken stad även superintendenten borde
hava sitt säte och i anslutning härtill ett gymnasium med en god trivialskola
inrättas. Man ansåg att härigenom skulle ungdomen i Bohuslän dragas från
de norska eller danska städerna till de svenska och från barnsben uppfostras
efter svensk lag och sedvänja. I Jönköping borde ett universitet upprättas,
till vilket Lunds biskopssäte borde förflyttas, varigenom man skulle
förhindra »så wäl dhe bohuusche som norsche adt besökia Kiöbenhampn eller
någon dansch orth, som omöyelig ähr elliest adt affwäria» och skulle man
härigenom vänja dem vid »swensche seder, lagh och affection». Genom super-

; *) Av provinsens adel voro Rutger v. Ascheberg, Knut Bildt, Dorothea Bjelke, Margareta
Huitfeldt, Peder Krabbe och Peder Maaneskiold närvarande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 01:03:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusag/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free