- Project Runeberg -  Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas historia /
70

(1925) [MARC] Author: Carl August Tiselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Holma gård i Brastads socken. Släkten Bagge m. fl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70
maren eller till konungens egen kassa. Svaret kom mycket raskt, att pengarna
skulle tillställas konungen personligen. 6 ; ; 2

Denna korrespondens har även ett rent historiskt intresse, enär av
densamma framgår, att det årliga byggnadsanslaget till Bohus fästning uppgick
till 1,000 daler, som dock, vilket konungen uttryckligen betonar, endast
finge användas till »bestående arbeten». 1

Om adelskapet sålunda ej ställde sig så särskilt billigt, hade säkerligen
den gode Peder Bagge råd att kosta på sig denna lilla fåfänga.

Redan 1574 hade han emot Kösseröd i Bäfve förvärvat gården Torp i
Brastad, 1575 en del av Ström i Västerlanda (en annan del förvärvar han
genom byte med hertig Carl i Sverige). Den 2 juli 1577 tillbyter han sig av
kronan Stora och Lilla Bornö emot gården Rosholdt (Rödshult) i Lane-Ryr.
Detta sista byte blir dock för Bagge en mindre lyckad affär. När kronan
ej kunde erhålla laga fäste på Rödshult indrogos såväl Stora som Lilla Bornö
ånyo till densamma. Bagge, som tydligen tillhandlat sig gården av ägare,
som saknade laga fång, fick av de verkliga arvingarna ånyo tillösa sig
gården, varefter bytet slutligen kom till stånd. ?

Tolv år senare får han kungabrev på kronans part i all tionde i
Stångenäs »kvit og fri» emot att låta sig bruka i konungens och rikets tjänst. 8

I sitt äktenskap med Peder Pederssön (Rytter) hade fru Helga utom
dottern Karina (Peder Bagges maka) även sonen Christoffer och en dotter
Anna, gift med Christoffer Alfssön. I ett gåvobrev av år 1572 hade hon
fördelat sina egendomar så, att sonen Christoffer skulle besitta Borregaard
med underliggande gårdar, Peder Bagges hustru Holma med Lunderängen,
Näs och halvparten i Röd under det Christoffer Alfssöns hustru skulle
bekomma Thorrud (Norge) samt Rixö och Tegen i Brastad.

Sonen Christoffer synes av handlingarna att döma ha varit missnöjd
med sin arvslott och trakasserat svågrarna, tills slutligen genom
herredagsdomar den 27 och 28 juni 1580 såväl Bagge som Alfssön lämnades i okvald
besittning av sina arvegods, den förre dock först efter erläggande av 50 gamla
daler till Christoffer Pederssön. 9

Holma var omkring år 1600, d. v. s. medan Peder Bagge ännu levde,
en av länets största sätesgårdar. År 1573 hörde ej mindre än 38
gårdsbruk i Norr- och Sunnerviken under defsamma. Av dessa lågo 5 i Brastad,
sätesgården däri ej inräknad, 1 i Bokenäs, 2 i Håby, 1 i Hede, 7 i Kville, 2
i Vrem, 4 i Svenneby, 2 i Bottna, 1 i Lur och 3 i Skee socken. Peder Bagge
förvärvade därjämte under årens lopp en hel del gårdar. Norra Rörvall
inköpte han av bönder efter hand åren 1571, 1590 och 1593, och 1604
tredjedelen av södra Rörvall. Övriga gårdar, som han dels inköpte, dels tillpantade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 01:03:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusag/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free