Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas historia / xix (1925) Author: Carl August Tiselius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den norska adelns uppkomst. Kort översikt av dess historia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Till ländermännen kan Simon af Skredsvik med all säkerhet räknas.
När konung Sverre år 1178 plundrade och brände hans gård, funnos där
40 nötkreatur och därjämte långskepp och östfararskepp, vilket visar, att
den tidens stormän ej blott idkade handel i västerled utan även i Östersjön.

På ön Tjörn bodde en ätt, som på 1100-talet nådde fram till rikedom
och makt. Till denna ätt hörde ländermannen Asbjörn Jonssön, som stupade
i Norefjorden 1184, baglerhövdingen Jon Drotning († 1205), hans broder
Gunnbjörn Jonsbroder, likaledes baglerhövding och länderman (1228) och
dennes son, Jon Drotning, länderman (död 1274). Släktens förmögenhet har
nog sammanhängt med det under senare hälften av 1100-talet pågående
rikliga sillfisket, vars medelpunkt före Marstrands
grundläggning var förlagd till Tjörn.[1]

Dronning Släkten Drotnings vapen. (Efter D. Adelslex.)

Asbjörn Jonssön styrde i slaget vid Norefjorden
Vallabussen d. v. s. handelsfartyget från Valla socken. En av de
isländingar, som under fisketiden gästade Tjörn har diktat en
ballad om mordet på Jon Drotning. Jon Drotning d. ä. hade
lägrat bonden Tronds hustru och dräptes av honom utanför
Forshälla kyrka (1205) samt blev sedermera jordad i
Kastelleklostret i Konungahälla. Jons broder, Gunbjörn, kallad
Jonsbroder, hämnades på ett avskyvärt sätt. Han lät dräpa 9 och
hugga foten av 7 utav deltagarna och deras anhöriga.

Såsom tidsskildring är händelsen betecknande och visar
stämningen i landet, hövdingarnas övermod, som anser allt tillåtet, och
böndernas harm och hämnd.

Jon Drotnings släkt fortlevde länge. Ännu i mitten av 1300-talet
finnes en Jon Saulessön med tillnamnet Drotning, som är lagman i
Ranrike (1339). Av biskop Eysteins Röde Bog framgår, att han bott på Tjörn
och ägt betydande jordagods.

En annan i sagorna ofta omnämnd storman är Simon Ko (Kyr), som
synes ha haft sitt hemvist i norra delen av Ranrike i trakten av Svinesund.
Till en början en mäktig baglerhövding sluter han sig 1218 till Haakon
Haakonssön, av vilken han erhåller syssel vid älven (1222) och koras till
länderman julen 1223—24.

Från Haakon V Magnussöns tid nämnes bland medlemmarna i konungens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>