Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett öfverdådigt valgille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och det kan jag då till den nyutkorade riksdagsmannen
Jösse Svenssons heder och beröm säga, att ett storståtligare
toddydrickande hvarken förr eller senare blifvit spordt i den
goda residensstaden. Ty detta är säkert, och jag befarar intet
beriktigande med anledning af detta mitt påstående.
Landstingsmännen drucko alltså tuting å stadskällaren.
Låtom oss hålla fast vid detta faktum. Tuting efter tuting.
— Spä’ på, spä’ på, mina herrar! Här hvilar hvarken
knussel eller ledsamheter! skrek den nyutkorade riksdagsmannen,
som skinande af glans och ära och toddy gick omkring och
dundrade på de stackars kyparne, hvilka, i sitt anletes svett
framburo floder af skållhett vatten och konjak.
Men Jösse unnade dem ingen ro, utan jagade nästan andan
ur halsen på dem med stränga kommandorop.
— Fly di där herrarne sockerskåla! Ta’ in mer konjak och
rör på dö’köttet, kypare!
— Si så, nu hof den vårdslöse drummeln ut kokhett vatten
öfver näfvarna på Johan Andersson i Marås! Smörj skulle han
ha! Skållade du dej, Johan Andersson? Kypare, gack på
öjenblinken ut efter rårifna potäter å lägg på Johan Anderssons
näfvar, så får han inga brännblåser! Skål i alla fall, mina herrar,
och tack för hedern och förtroendet, som ja’ ska’ söka uppfölla
te landets fromma och skyddets båtnad och jor’brukets
upphjälpande, som är tröckt och åsidosatt! Var go’ och föll på lite
mer konjak, häradsdomarn, annars får han mask i magen utå
vattenslabbet. »Ehuru» står det till med vår or’förare i tredje
utskottet! Ja’ tror han dricker inte! Ja, skål mina herrar för
hans majestät kong Oscar, Sverges, Norges, Vä... Vänerns och
Vättrens konung!
En sådan omtänksam värd och celeber talare var Jösse
Svensson den kvällen. Men det är då, förstås, ingen konst att vara
glad och gifrund och snillrik, när man drabbas af lyckan att bli
vald till riksdagsman.
Framåt elfvatiden på kvällen hade landstinget fått hvad det
behöfde, och endast Jösse och tvenne af hans häradsbor, hvilka
tillsammans med honom delade rum på stadshuset, voro kvar
på valplatsen.
Då hof Jösse upp sin röst:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
