Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. Till läran om de yttersta tingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi hafva nu sett, att tidsförestållningen vare sig
att hon afser en begränsad tid eller en, som i den ena
eller andra riktningen är obegränsad icke är det enda
eller ens det väsentliga, som man har att finna under
missionens öfversättningar af åren 1873 och 1877 skrifvit:
»frälsa det som var förtappadt» och därmed gifvit läsaren en
fingervisning därom, att det grekiska ord, som blifvit uttydt
med färtappad, icke i och för sig själf betyder en evigt för-
dömd. För de flesta läsare går dock en sådan fingervisning
förlorad; bibelspråk som tala om färtappod och fört appelse
skola, såsom hitintills, användas af okunniga kolportörer och
deras mer studerade vederlikar såsom bevis för oändliga hel-
vetesstrafl. 1 afseende på det vidsträckta betydelseområdet för
d~eXn~ behöfva vi endast hänvisa till Matt. 26: 8.
Stället Matt. 25: 46, hvilket såsom vi sett, är det enda,
som kan anföras till stöd för Gehennastraffens oändlighet, åter-
gifves i vår kyrkobibel Ined följande ord: »Och dessa (de
orättfärdiga) skola gå i ecig pina; men de rättfärdiga i evin-
nerligt lif.» Det ord, som här blilvit ölversatt med pina, är
%OXcIau. Bibelkommissionens öfversättning af år 1873 har
stället för evig pina ecigt straff Samma kommissions öfver
sättning af år 1877 har återvändt till uttrycket ecig pina. Det
grekiska ordets ursprungliga betydelse är kcistning, beskär-
ning (af trän); den härur atledda betydelsen är tuktan, aga,
tuktande bestraj9iing. 1< o?~rat; motsvarar således ungefärligen
det latinska castigatio; medan TI:JwpIr närmast motsvarar det
latinska ultio, hämnande, vedergällande bestraffning. 1 den
klassiska grekiskan har -,.oXm~u, såvidt förf. känner, ingen an-
nan än denna mildare och pedagogiska betydelse. 1 sin dialog
Protagoras (323) yttrar Platon, att ingen är så oförståndig, att
han vill tukta eller tillrättavisa människor för deras fulhet,
litenhet eller svaghet, hvaremot vrede, tuktelser och färma-
ningar väl äro på sin plats, när någon saknar goda egenska-
per som kunde förvärfvas genom öfning och undervisning. Den
sammanställning man här finner af tuktelser (i.oX ~u) och
färmaningar (vo:~n~) visar tillräckligt, hvad ordet xoXE~t;
på Platons tid innehar. På ett annat ställe (Staten, 399) sam-
manställer han på samma sätt orden unclercisning och för-
maning. På alldeles samma vis begagnar sig Aristoteles af
samma ord i sia Etik och Retorik. Se till ex. Etikens 4:de
bok, 11:te kap. 36 38, samt Retoriken 1: 10. Också anmär-
ker en af hans scholiaster, att -i.oXc~L; är io’~probitatis celuti
inedicamentnm. Att ordet ända intill Kristi tid icke hade för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
