Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Året 1865
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
ÅBET 1 8 G 5.
och tanklöshet helt enkelt bortkasta hela den dyrbara frukt,
<som — — — blifvit vunnen.»*
Detta allt är en småsak, jernfördt med mycket annat,
särskildt med en broschyr af expeditionssekter Ringborg,
hvilken efter Blanches första artikel i Aftonbladet,
»Samhället sjukt», visade sig i bokhandeln. Titeln på denna
skrift, dedicerad till »Sveriges välfärdsutskott», det vill säga
centralkomitén i Stockholm, lydde: Allmänna Välfärdsutskottet
och de vilseledde, också en adress till svenska folket. Skulle
man sätta tro till Ringborgs aktstycke, vore nämligen Sverige
1865 jemförligt med Paris under den stora revolutionen.
»Schavotten är permanent», hette det i förordet, »icke den
som upptimras på torget, utan den som uppreses i tidningar,
flygblad och nidskrifter, der ära och redlighet, der
fosterlandskärlek och religion, der trohet åt monarken och fasthet
i grundsatser hånas och släpas i smutsen.–-Guillotinen
är i full gång. Icke den, som skiljer hufvudet från
kroppen, utan den som dödar det dyrbaraste hufvudet eger —
tankarna. — — Men liksom fordom i Frankrike
demagogiens öfverdåd slutligen straffade sig sjelft, skola äfven i vårt
gamla Sverige desse folkledare förr eller senare skörda den
lön, som de förtjena.» För att ytterligare betona den stora
likheten med Frankrike uppdragas paralleler mellan
central-komiténs män och ledamöterna af franska nationalkonventets
välfärdsutskott. August Sohlman liknas vid Robespierre—
Carnot, Björck vid Lindet, Hierta vid Couthon, Uhr vid Prieur,
Ödman vid S:t André. »Slutligen» — heter det smått
ironiskt om Blanche —■ »har utskottet i den republikanske
skådespelsförfattaren och tidningsskrifvaren, den vilde
klub-bisten men älsklige privatmannen, sin Collot d’Herbois, som
också skref många skådespel, flitigt uppträdde såsom talare i
klubbarne, sedan han misslyckats pl tiljorna, och derjemte
utgaf sin egen tidning: Pappa Gérards almanacka — ej olik
En skådespelares äfventyr.»
Obekymrad om motståndet, kall för alla liknelser,
fortsatte man att arbeta för reformens framgång. Valkretsarna
i Stockholm hade oupphörligt möten. Sammanträden,
banketter utlystes af reformvännerna. Fjerde kretsens möte
* »Äro Rikets Ständer berättigade att för svenska folket besluta
och fastställa det nu hvilande så kallade representationsförslaget?»
(Upsala 1865.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
