Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Norska unionstvister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÄMNINGEN I BRODERLANDET.
319
Blanches mening delades af två universitetslärare, hvilka
i en broschyr framlade sina åsigter. Professor H. Rydin och
adjunkten C. G. Malmström kommo genom sin undersökning
fram till det resultat, att Sverige saknade rättighet att uttala
sig i frågan.* Motpartiets mening framstäldes af den lärde,
men envise och oresonlige riksarkivarien Nordström, hvilken
både i tal och skrift helt öppet förklarade, att Norge var en
provins, ett accessorium till Sverige, och att Norges beroende
var ett vilkor för unionen.
Härigenom eldades den förut bittra stämningen. Ett af
de i Norge utkommande flygbladen sade, att Sveriges ständer
förorättade Norge, att norrmännen ej behandlades som bröder,
utan som fiender. sMen lyckligtvis» — hette det — »skall
konungen icke sätta Sveriges ständer i sitt ställe på Norges
tron, icke afstå konungamakten med Guds nåde öfver Norges
rike för att mottaga denna makt af ständernas nåde.»
Väl sökte man lugna denna oroliga stämning genom
att i ett par mera sansade pressorgan uppmana till frid,
måtta och tolerans. Väl sade Lysander vid Nordiska festen
i Lund, att båda dessa brödrafolk måste vara förenade, dock
utan att hopblandas, utan att trycka ned hvarandra, båda
lika starka, sjelfständiga och fria, delande ljuft och ledt, sorg
och fröjd, lust och nöd, —■ men det hindrade icke ständerna
att bifalla motionen, hvilket i Kristiania väckte en djup
grämelse.** »Det blir» — skref Morgenbladet — »en svär
uppgift för framtiden att utplåna det intryck, beslutet
framkallat på denna sidan Kölen. En protest bör väl blifva
oundviklig från norska folkets sida.»
Så skedde ock. Stortiifget protesterade. I en af denna
myndighet undertecknad adress uttalade man öppet sitt
beklagande för konungen. »I den norska konstitutionen» —
hette det i adressen — »finnes icke spår till rättighet för
den svenska staten att vara med vid förändringar i Norges
grundlag; den norska konstitutionen förklarar i otvetydiga
uttryck, att rättigheten att företaga sådana förändringar ute-
* Samma åsigt uttalades af professorn, sedan statsrådet F. F.
Carlson.
** Beslutet fattades i enlighet med Ekonomiutskottets betänkande,
som tillstyrkte, att Ständerna hos Kongl. Maj:t borde anhålla om,
att sanktion å Stortingets beslut i ståthållarefrågan måtte uppskattas,
tills ärendet hunnit föredragas i sammanhang med en allmän revision
af föreningsfördraget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
