Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Blanche på Malmgården och på valmöten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 BLANCHE J’Å MALMGAEDEN OCH PÅ VALMÖTEN.
nöjsamt, utan då deras närvaro behöfves; de skola aflägsna
sig från riksdagsorten, icke då våren lofvar träden på deras
egendomar, utan då riksdagsarbetena äro afslutade.» Kort
sagdt: det rådde en viss slapphet på Riddarhuset.
Någonting måste göras, frågan var endast när! »Huru länge»,
sade dokt. Nordlander i presteståndet, »skall det utan fara
gå an att pröfva svenska folkets tålamod genom uppförande
af dessa kostsamma och äfventyrliga gyckelspel?»
1854 kom en frisk vind med Krimkriget, rensande
atmosfären, störtande reaktionen. Frisinnade ministrar
inträdde i konseljen, frisinnade förslag framlades hos ständerna,
och riksdagsordningen undergick den förändring, att
ståndsbegreppet nära nog blef förintadt i Sveriges Tiers-état.
Valrätten och valbarheten utsträcktes derhän, att icke endast
borgare af den traditionella typen, utan äfven medlemmar af
presteståndet och adeln erhöllo en plats i Sveriges Tredje
stånd, om de drefvo ett yrke eller en borgerlig näring.
Dessutom blefvo tjenstemän och husegare i städerna, som icke
hörde till presteståndet och adeln, valbara. Slutligen öfverläts
det åt hvarje stad särskildt att utarbeta och inkomma med
förslag till ny valordning.*
Tack vare detta medgifvande väcktes man ur sin sömn.
Öfverallt i städerna började man att sysselsätta sig med frågan
om den valordning, hvilken skulle se dagen. Lifligast var
intresset i rikets första stad, och i slutet af augusti 1858
tillsattes vid ett möte, utlyst af magistraten, en särskild
komité för att uppgöra ett förslag. I denna komité invaldes
äfven Blanche; i slutet af september fullgjorde den sitt
uppdrag.** Valen skulle ske samfäldt, icke för hvarje klass;
rösträtten skulle utöfvas per capita och omedelbart; hvar och
en valsedel skulle upptaga tio namn »utan inskränkning
till viss församling eller distrikt.»
De konservative ogillade förslaget och sökte störta det
genom att taga om hela ärendet från början. Valmännen
— hette det — hade yttrat sig samfäldt, utan att taga
hänsyn till de borgerliga klasserna. Detta vore ett fel, klasserna
* Denna grundlagsändring hvilade till 1856—58 års riksdag,
då den faststäldes.
** Komitén bestod af juveleraren Cedergren, skräddarmästaren
Arnell, rådmannen Gråå, L. J. Hierta, Blanche, fabrikör K. A.
Almgren och handlanden A. M. Brinck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
