Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klockaren från Id
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 213 —
församlingen, ett rytande som ett rofdjurs hördes öfver
platsen, hotfulla händer knötos och höjdes upp öfver
mängden.
Björnstad stod lugnt kvar. Halvor, som höll sig
bakom fadren, nickade och kastade trotsiga blickar öfver
bönderna, som om han ville säga: »där fick ni, det
kan ni ha godt af länge!»
»Björnstad mäter sig själf med för stort mått och
spelar alltid på den stora fiolen», sade Eilif Bonde.
Den rike egendomsägaren från Espegården gick
med hånfullt leende in pä Björnstad.
»I dag är du nog också ute i opposition mot
vår lagliga regering och mot vårt lands rättvisa, lille
Björnstad», sade han, i det han ställde sig bredbent
och vaggade på öfverkroppen. »Men nu skall jag,
mannen från Espevold, säga dig ett ord så godt som tio
af dina: när vi nu blifvit färdiga med svensken, så
skola vi taga i tu med att röka ut dig, och det skall
tillräknas oss som en god gärning, ty du är en fredlös
man, som ej längre kan värja din egen torfva.»
Björnstad tycktes ej höra hvad som sades. Hans
breda och kraftiga gestalt aftecknade sig skarpt mot
bakgrunden af den grä, dimhöljda himmelen, vinden vajade
i hans buskiga, gråsprängda hår, medan hans blick såg
långt ut öfver de närvarande; en föregångsman, en
sanningssägare måste se ut som han. Kanhända
tillhörde han kommande tider, kanhända var han en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
