Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 10 —
om an menniskans velande kunde förändras och utvecklas,
den avluta sanningen sjelf dock vore oföränderlig. Del
kan således synas förvånande att finna denna sanning
uttalad såsom process och rörelse; det tyckes som \ore den
upphäfd såsom absolul sanning, så vida den ej är hvilande
och bestående. Nu är det visserligen lätt att finna, att
Hegel ined ideens process ej förslår en sådan rörelse,
hvarest det ena momentet skulle i tiden föregå det andra; men,
då man ej är van att tänka sig någon annan rörelse än i
tiden och rummet, så anser man dock denna vara det
schema, som ligger till grund för den dialektiska rörelsen. Så
har Trendelenburg påstått, att den dialektiska rörelsen i
logiken förutsätter åskådningen af rörelsen i rummet, och att
den dessfönitan är otänkbar’). Hegel, som i sin logik vill
utgå ifrån det rena förutsättningslösa länkat, har således, för
möjligheten af ett fortgåonde utöfver denna abstrakta början,
varit nödsakad att upptaga den sinnliga åskådningun. Härtill
kommer nu vidaro, att början är det abstrakta, väsenlösa,
och först resultatet det sanna, konkreta; att således det
fullkomligare synes framgå ur det ofullkomligare. Men ett
sådant framgående är i sig sjelft orimligt och motsägande").
T’c |i il elen b nrg, Logudie Unteit||e||||ngeli I t)4. "Die
Logik vill uictiM voratutetzen, al> ilru näckten UrgiilT, der iiur ticli
be-aitzl. Aber tie tetzi ttilUcbweigeiid dat Princip alin Unueren
Au-tcJiauttng, ilat Bild der räiiinliclien llewguug voraiit."
**) Trendelenburg yttrar tig (Log. I]nle|t. I. 56) pri
liil-jaude mtl: "t>u gelii in <ler Qualilät dic Veràuderiing fort nod full von
Eiiiiiii in’t Amleie, lind et wird ant dieter negativen Unendliebkeit
die potitive liei vorgebraclil. tiidcin tich dat Maa» int Maaatlnte
atiirtzt lind bier in iiiiendlicbeu Wecbtel Yerlinft, wird dat Weten
eizeugt. Der tiiliiektive Zweck »erliert ticfa in eiue iiiiendlirbe Keibe,
nod giebt dalin eineiii ueiten Erzeiigiiitt Datein, der tdee". Denna
uppfattning iiiKtlc »i dock lilrklara for ett fullkomligt mittfiirstSnd, d.4
Hegel cftertryckligeti fattliiiller ilen tanken, Btl bvarie
framlttkiillande i »|elfva verket iir en »tergäiig till grunden Men vidare
åberopar tig Trendelenburg iuat på detta Hege|l yttrande lit|- att belt) i ka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
