Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fräls syndaren, som öfvat så gräsligt öfverdåd;
Styrk dem, som han bedröfVat, o Herre, med din nåd!
(Prinsessan ligger medvetslös.)
Sjunde scenen.
Ordvexling, vapenbrak och skri utifrån borggården. Dörren slås opp.
KONUNGEN rusar in. VELAMSON. Krigsknektar trängas i
dörren. SVANTE STURE. DE FÖRRE.
erik. Ställen er i vägen för honom, släppen honom
icke in! (kastar sig på knä, vänd åt dörren.) Förlåt mig, grefve
Svante! Jag har gjort er något illa — mycket illa. Men
säg,. att ni vill förlåta mig.
SVAKTE STURE (rödjer sig väg genom knektarne). Ur vägen, I
lejda uslingar, tyrannens blodiga verktyg! (viii förbi konungen,
som stigit opp.) Endast I ej gjort min son något illa. Det
varder eder i alla evigheters evighet ej förlåtet. Jag vill
se min SOn. ––– Min 80n, hvar är du? (Erik söker hålla honom
tiiib&ka. Svante gör sig lös.) Hvem är der, som man håller
vakstuga öfver ? Den döda kroppen, som qvinnoma sysselsätta
sig med — gråta öfver?
drottningen. Vänd edra ögon härifrån, gamle herre!
svante. Ni, min drottning, ni här? Detta betyder
något ovanligt — ovanligt svårt. Och hvem är
fruntimret der? För det undan, att jag må få se den döde
närmare. Han ar så blodig, så oigenkännelig.
drottningen. Hvarfor spejar ni så ifrigt, så noga?
Grå, gamle man!
svante. Jag kan ej gå ur stället; jag står här
fast-naglad. Min själ ligger i mina ögon, mina öron; jag vill
se, vill höra — om jag annars kan se eller höra, ty mina
sinnen vilja förgå mig, utan att jag något hvarken sett
eller hört. (förer sakta undan drottningfen, och då han igenkänner sin sons
lik, dröjer han med förstenad blick och uppspärrad mun vid denna anblick ;
fattar slutligen krampaktigt i konungen.) Herre, det är min SOn!
Det är mitt rödaste blod, som flyter der; mitt kött, som
ligger slagtadt der; mitt hjerta, som ligger brustet der;
mina ögons ljus, som sofver utsläckt der! Det är min
ungdom, min rikedom, mitt lif, min efterverld — det är
jag tusen gånger, som ligger solad, sargad, söndersliten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
