Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så byggde vi små luftslott, och väl jag minnes dem;
Hos pappa och hos mamma vi skulle ha vårt hem,
Små gossar och små flickor vi skulle ha som de.
Jag föreslog just fyra, men han var nöjd med tre.
En ring han skulle skicka så fin och blank och rund,
Den skulle han beställa nu strax i Öregrund,
Och att dess storlek veta, han hittade på råd,
Omkring mitt vänstra finger han märkte med en tråd.
Sist lofvade han skrifva helt snart ett litet bref;
Och i sin pappas trilla min lilla fästman klef,
Jag stod på förstutrappan och nickade och log,
När han som sista hälsning en klatsch med piskan slog.
Men att på manfolk lita, man vet, är vansklig ting;
Och aldrig fick jag brefvet, och aldrig fick jag ring.
Men inte brast mitt hjärta, och ej blef kinden blek,
Min hjärtesorg den läktes så lätt i ras och lek.
Se’n råkades vi åter, när några år fått gå,
Men inga ömma känslor besvärade oss då,
Då ville inga »jäntor» han ha i leken med
Och ryckte mig i flätan och slog min hatt på sned.
Så blef jag ond och retad, vi flögo hop att slåss,
De andra lekkamrater nu måste skilja oss.
Och bäst är aldrig lofva att bli en gosses fru,
När han har nyss fyllt ålla och hon är bara sju.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
