Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ärftlighet och kön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sakna horn. Resultatet i första generationen blev
baggar med horn och tackor utan horn. Då dessa
bastarder i sin tur korsades med varandra, erhöllos ungefär
lika många behornade som hornlösa, men i olika
könsproportioner, ty av 4 baggar voro 3 försedda med horn
och 1 utan, under det av 4 tackor endast 1 var
behornad och de andra 3 hornlösa. För att tala Mendels
språk var alltså hornanlaget dominerande hos de
hanliga individerna, men recessivt hos de honliga.
Även vid fågelkorsningar ha synnerligen
intressanta fakta påvisats. Så t. ex. har man korsat
silkes-höns och leghorns, den förra rasen med dunliknande
fjäderbeklädnad och blå hudfärg, som förorsakas av ett
svart pigment i underhuden, den andra rasen, d. v. s.
de vanliga bondhönsen, med typiska fjädrar och vitt
skinn. Om nu en silkeshöna blev befruktad av en
bondtupp, fingo alla ungarna vitt skinn; om däremot en
silkestupp blev fader med en bondhöna, fingo somliga
ungar blått och andra vitt skinn, men alla de vita växte
upp till tuppkycklingar, under det de blåhyade blevo
höns. Vad fjädrarna angår, sågo emellertid alla
ungarna ut som bondhöns, vare sig fadern eller modern bar
silkesdräkt. Dessa korsningar visa, att den mörka eller
ljusa hudfärgen står i samband med könet, medan de
nämnda olikheterna i fjäderbeklädnaden äro könlösa.
Kanariefåglarna ha också givit värdefulla
upplysningar, tack vare sina färgskiftningar. Det finns
nämligen inte endast gula kanariefåglar, utan även
gulgröna och gulbruna, de sistnämnda tillika brunögda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
