Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mendelska lagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innebära på samma gång, att egenskaperna nedärvas
oberoende av varandra. Upptäckten av dessa förhållanden
blev Mendels, därför att han var den förste, som
undersökte saken exakt och sålunda kunde få bestämda
resultat; korsningar hade annars utförts långt före honom,
men endast rent dilettantmässigt.
Materialet för Mendels analyser omfattade skilda
växtgrupper, men särskilt arbetade han med den vanliga
ärtväxten (Pisum sativum). Denna växt är också
särdeles lämplig för ärftlighetsstudier, därför att dess
blommor i regeln befrukta sig själva, varjämte den består
av en mängd raser med synnerligen distinkta
egenskaper. Sålunda finns det högväxta former, som uppnå en
höjd av ända till 2 m., och dvärgformer, som aldrig
bli högre än 1/2 m.; vidare kunna blommorna vara röda
eller vita och fröna runda eller kantiga, gula eller
gröna. Mendel undersökte dylika egenskapspar var för
sig, i det han korsade sådana raser med varandra, som
endast skilde sig i det ena eller andra hänseendet.
Det visade sig nu, att de individer, som uppkommo
ur korsningsfröet, ej voro mellanformer mellan
föräldrarna, utan till synes fullständigt överensstämde med
endera av dem, på så sätt att av varje egenskapspar
alltid samma egenskap präglade hybriden. Vid korsning
mellan en högväxt ras och en dvärgras blevo hybriderna
sålunda alltid högväxta, och vid korsning mellan
rödblommiga och vitblommiga exemplar blevo de
rödblommiga. De egenskaper, som på detta sätt framträdde hos
hybriderna, kallade Mendel dominerande till skillnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
