Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Den romanska bygnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
basilikaformen. Bygnaderna på Sicilia och i nedre Italien utgöra
en skarp motsats till denna klara och måttfulla arkitektur, genom
sin rika fantastik och sällsamma formblandning, i hvilken
byzantinsk och arabisk konst förmäla sig till ett brokigt och pittoreskt
helt. Ypperst är katedralen i Palermo, från 12:e århundradet.
Venezia företer i sin präktiga San Marco åter en ny sida af
utvecklingen, i det vi här träffa ett verk, tillkommet omedelbart
under byzantinskt inflytande, med kupolsystem, rik mosaikutrustning
och marmorklädsel. Slutligen hafva vi att märka
Lombardiets kyrkor, hvilka väsentligen betecknas genom en hård och
fantasilös detaljbildning samt användandet af brändt tegel för
ornamentiken. Till dessa bygnader sluta sig de i Dalmatien, hvars
regelbundnast utbildade kyrka är domen i Zara (18).
Äfven Frankrike är rikt på romanska bygnader, i hvilka
man finner ett tillegnande af antika former, som nästan är ännu
kraftfullare än det i Italien. Särskildt erhålla tunn- och
kupol-hvalfven här en mer betydande användning än i andra land. St.
Sernini Toulouse är det väldigaste af dylika minnesmärken.
I de vestliga trakterna träffas kupoler efter byzantinskt mönster,
såsom St. Front i Périgneux, en fullkomlig efterbildning af San
Marco i Venezia. 1 norra Frankrike åter, företrädesvis i Normandie,
herskar en enkel, sträng och följdriktig stil, med en kärf,
matematisk ornamentik, ypperst i St. Etienne i Caen.
Till England öfverförde normanderne denna sin stil, som
dock äfven mottog ett visst inflytande från det forna sachsiska
bygnadssättet, i det man med förkärlek bibehöll basilikeskeppens
platta brädtak, medan man dock tillika utbildade det öfriga med
beräkning på hvalfbygnad, ja, till och med öfverdref pelarnas
groflek. För orneringen utbildades än strängare den normandiska
linieleken. Katedralen i Peterborough är ett storartadt
minnesmärke af denna stil från 12:e århundradet.
Tyskland gaf åt basilikan en sjelfständig och klar utbildning,
som ej är så rik på stora former som den italienska, men deremot i
enskildheter mycket skiftande. Basilikor med platt tak finnas i de
sachsiska landskapen och äro äldst. Sådana kyrkor äro
<sp>slottskyrkan i Quedlinburg, Mikaelskyrkan i Hildesheim<sp> med flere.
Hvalfbygnaden gjorde sig först gällande i trakten af Rhein
genom <sp>domerna i Mainz, Speier, Worms<sp> och andra. Enklast
behandlas han i Saebsen, prydligast i södra Tyskland. I de
österrikiska landen erhåller den senromanska stilen en rik och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
