Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gelser på aftnarna vid aktstudierna. På detta sätt lärde han sig förstå hvilken
komplicerad byggnad människokroppen i själfva verket är, och han fick respekt för
naturens former. Detta öfverväldigande intresse för detaljerna satte naturligtvis
märken i hans plastiska kompositioner från denna tid, såsom man tydligt ser
af terrakottagruppen med Tobias och fisken och ännu kan spåra i den
något senare Faunen.
Tobias och fisken är en komposition fullständigt i Carraccis anda: en her- Fig- 4°•
kulisk figur med armarna lyftade, så att muskelspelet vid axlarna framträder,
påminnande om de giganter som uppbära taket i
barockpalatsen. Fiskar af denna art fann Sergel
målade både i Pal. Farnese och Farnesina. Men
Tobias har också släktskap med Roms många
fontänfigurer, och i den spiralvridna grundlinjen
återkommer en af principerna för barockens
gruppbildningar, som Sergel hade kunnat lära
känna redan genom Bouchardons
enleverings-grupper för slottet i Stockholm. Därför kan
man räkna Tobias och fisken som den af
Sergels skapelser från Romtiden, hvilken mest
öfver-ensstämmer med barockstilen, ehuru man här
liksöm i Mercurius och Psyche finner samma
sunda respekt för tyngdlagen, som barocken
aldrig kunde lära sig. Trots den öfverdrifna
muskulaturen är därför Tobias med fisken en
utmärkt skapelse och skulle i förstorad skala som fontänfigur pryda hvilken
slottsträd-gård som helst. Andra spår af Carraccis inflytande finner man, som Julius
Lange påvisat, i tvenne små skisser i Nationalmuseum, den ena föreställande
Jupiter och Juno, den andra Venus och Anchises. Bägge motiven förekomma Fig. 54
i Palazzo Farneses takmålningar.
Men hvad blir under allt detta af de antika studierna? Hittills tyckes den
unge svenske bildhuggaren ha tagit mera intryck af måleri än skulptur och
mera af renässansen än antiken. Han nämner efter Neapelresan äfven
Michel-angelo. Han fördolde icke ens sina sympatier för barocken, ehuru just på
denna punkt hans kritik var som vaknast. När han tröttnat att blicka upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
