Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sisen var där genast och liksom log litet
medlidsamt åt hans tankars högtrafveri: han blef
nog aldrig någon ny Helge utan endast en
fortsättning af de ämnen som funnos, men
hur som helst — ett var säkert, han hade
redan här uppe i bergsskrefvan genomlidit
kraschen och satt sig in i fallitföljderna, och nu
visste han hvad han ville mer än han någonsin
förr vetat det. De kunde ej öfverraska honom.
Han skulle tala helt lugnt och klart. Det där
med moderns pängar var hans fördel — så
skulle hon ändå, henne han aldrig fått se,
med sina fattiga styfrar hjälpa honom ut och
på väg framåt. Kanske, kanske! Hvem kunde
veta de osynliga stigarna till allt det som
lofvas i det blå?
Sliten mellan sin gamla misstro till sig
själf, sin undervärdering, och den starka
fantasi, som förgyllde alla hans hopp, kände
han gråten stiga i strupen och den grå
utsikten började tindra genom tårarnas prisma.
Men han betvang sin omanliga rörelse och
sade till sig själf, att från och med denna
stund ville han åtminstone försöka bli i allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
