- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
194

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

särskilda ställen sökt att återgifva allmänna yttranden af
patienten. Redan den första dagen skrifver han: »Han
anser sin sjukdom för dödlig; hans död är nödvändig för den
sak, för hvars lösning han an vän dt hela sin själskraft,
för hvilken han ensamt arbetat och för hvilken han anser
sig vara ensamt bestämd; däraf den starka tankeförmågan
i en så bräcklig kropp. Kommer han att lefva, så måste
han fortsätta sin religiösa strid; men den kommer då att
trötta, då den däremot genom hans död skall bibehålla sin
styrka och, såsom han anser, sin seger.»

Så knapphändig och på innehåll sparsam denna
journal än är, gifver den dock en tydlig bild af två i
psykologiskt hänseende interessanta karaktersdrag: det ena, den
asketiska sinnesriktningen hos den sjuke, som »på grund af
religiösa skäl» stundom anhåller om att befrias från ett och
annat läskande eller lindrande medel, det andra, den
jungfruliga blyghet eller förlägenhet hos patienten, hvilken här
vid flera tillfällen blir honom till plåga, och hvarom
kandidaten efter ett samtal med honom skrifver: »han anser,
att detta fel haft ett genomgripande inflytande på hans lif
och gjort honom besynnerlig.»

Han dog om aftonen den 11 November.

Het har sagts, att han dog i rättan tid. När man så
talar, betraktar man hans lif estetiskt: hans sista
uppträdande var såsom en femte akt, och livad har den tragiske
hjälten efter femte akten mer att göra än att dö? Jag
kan ej betrakta Kierkegaards lif och död så, som jag
betraktar ett skådespel. Ett stort snille, som dör vid 42 års
ålder, dör aldrig i rättan tid för den omgifvande verldeu.
Jag önskar, att han måtte hafva fått lefva.

Endast den omständigheten, att hans lif fortsatts, skulle
hafva tvungit honom att uttala nya genomgripande och
städse sannare tankar. Han skulle omöjligt kunnat hålla
sig kvar på den punkt, där han vid sin död befann sig;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:59:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgskierkeg/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free