- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
712

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 21 December

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

wi emottagit mycken nåd. Ingenting förskräcker oss så, som då wi måste
säga oss: Jag wisste Guds wilja, och jag har emottagit så stor nåd, och
likwäl har jag så syndat. Men se nu här! Just så war det med
Israel. Derjemte woro deras synder så grufligt stora. Och dock will
Herren Gud förlåta alltsammans, om de blott icke "förblifwa i otron".
Han will sjelf "borttaga deras synder", twå dem rena i försoningsblodet
och göra dem allt godt. Är det icke här bewisadt och bekräftadt, hwad
Han säger i Ef. 1: "Kom och låt oss gå med hwarannan till rätta;
och om edra synder än wore blodröda, så skola de dock warda snöhwita;
och om de wore såsom rosenfärg, så skola de dock warda såsom en ull."
Och märkom åter de orden: "Jag borttager deras synder", nemligen att
Han, den förolämpade, will sjelf borttaga synderna. Wi mena
wanligen, att wi sjelfwa måste först befria oss från synderna, innan Gud kan
wara oss nådig. Men här säger Herren åter, såsom öfwerallt i ordet,
att Han sjelf will borttaga wåra synder. — Och syndens borttagande
är twåfaldigt. Först borttager Han syndernas skuld, genom försoning
och förlåtelse, så att de icke mer skola fördöma oss, utan wi skola för
alltid wara i ett nåderike, det will säga, att alla de synder, som ännu
äro i wårt kött och tywärr ofta utbryta, aldrig skola tillräknas oss, utan
wara för Guds ögon, såsom de icke wore synder, utan blott sjukdomar
och lidanden, för hwilka Han will trösta oss, ja, "medlida med oss".
Sedan skall Han ock borttaga synderna i afseende på deras herravälde,
så att de icke mer skola regera oss, utan wi skola kunna gå en helt
annan wäg genom lifwet, än hela werlden går. Herren sjelf skall med sin
Ande och sin tuktan döda synden uti oss och helga hela wårt wäsende.
Betänkom, att äfwen detta skall Herren sjelf göra. Wi mena wanligen,
att om ock Gud för Christi skull förlåter oss wåra synder, skall det dock
wara wår sak att utrensa och döda dem. Men så säger Herren: "Jag
skall gifwa dem min lag uti hjertat, och i deras sinne skall jag skrifwa
den." "Jag skall gifwa dem min fruktan i hjertat, att de icke skola wika
ifrån mig." "Gud är den, som werkar i eder både wilja och gerning
efter sitt goda behag." "Wi äro icke ens beqwäma något tänka, såsom
af oss sjelfwa; men äro wi till något beqwämliga, så är det af Gud."
Alla bestraffningar och förmaningar till oss skola således lära oss att söka
allt hos Gud — och så lära att begära och emottaga all nåd af Gud,
att för allting prisa Gud.

Du köpt mig fri med blod och död,
Jag tror, att det är sannt.
Du har mig frälst från ewig nöd
Och skänkt mig Andens pant.
O, dyra sanning, himlaskatt.
Tröst, ljus i sorgens mörka natt!
Nu är jag hjertligt nöjd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free