Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 5 December
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gerningar. Härmed är dock icke sagdt, att dessa troende nu äro fria
från all sjelfrättfärdighet; nej, wisserligen icke. Men deras
sjelfrättfärdighet är dock icke mer deras salighetswäg, utan deras frestelse och
plåga, hwilken de bemöta såsom all annan frestelse och synd, nemligen
så att de sjelfwa bestraffa och fly densamma. Men om en sådan frestande
och beswärande sjelfrättfärdighet talas icke här, utan apostelen talar om
sådana menniskor, som uppsåtligt, eller med werklig mening att sjelfwa
bestå inför Gud, fara efter att upprätta sin egen rättfärdighet och icke
äro Guds rättfärdighet undergifna.
Och grunden till ett sådant uppsåtligt sträfwande att upprätta sin
egen rättfärdighet är det, att man icke rätt känner djupet af sitt
förderf, icke heller af Guds heliga fordringar. Man låtsar icke märka, att
Herren fordrar hjertats renhet, att man i sin fromhet ser blott på yttre
gerningar. Och på det sättet kan man blifwa god och from i sina egna
ögon. Will du då weta, huru du skall erhålla den trösten, att du
sjelf är from och god, så wet, att dertill fordras blott att wara så
skrymtaktig, att du icke bryr dig om hjertat, huruwida det är alla
stunder godt, rent, ödmjukt, mildt och kärleksfullt, utan att du endast ser
på gerningar. Då kan du blifwa så from, som du behöfwer för att
hafwa tröst i dig sjelf — och då har du med all din fromhet blifwit
en farise. Men har Herren Gud så framstått för din själ, att det
blifwit dig angeläget att i allt, äfwen i hjertat, och på alla stunder,
wara helig och såsom det anstår inför hans ögon, då blir du aldrig på
jorden nöjd med dig, nej, då kan du wäl ofta få känna synden så
förskräckligt mäktig, mångfaldig och wederstygglig, att du icke mer wet, hwart
du skall wända dig, utan mången gång är färdig att alldeles förtwifla,
oaktadt all den nåd evangelium förkunnar. Då kan du icke mer se dig
from och rättfärdig i dig sjelf, utan blir nu en eländig syndare, som
beständigt behöfwer nåd, beständigt behöfwer Frälsaren, hans försoning,
hans förswar. En sådan menniska är en christen.
Se till mig i nåd, led mig i ditt råd, käre Fader i det höga!
Låt ej synd och flärd, eller kött och werld wända bort från dig mitt öga!
Må jag wara funnen uti Christus blott,
Hafwande i Honom werklig del och lott!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
