Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 19 September
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
affallna och borta från Herren och derföre icke stå tecknade i de lefwandes
bok, stå wi dock ännu tecknade i Christi försoningstecken, d. ä. den
försoningen är dock skedd för oss och kan aldrig blifwa om intet, utan
gäller ewinnerligen och medför alltid salighet, så snart wi åter annamma
den. Sådant förstod den evangeliske sångaren, som skref: "Gud ware
lof, jag min oro fått slippa, se´n jag mig inskrifwen ser i din´ sår. Förr
skall du neka dig sjelf och din Fader, förrän jag nånsin utstruken skall
bli." Huru kan det så wara? Om jag affaller då? — Swar: Jag
kan wäl saknas i de lefwandes bok, men jag står dock alltid tecknad i
Christi sår, såsom delegare i den ewigt gällande försoningen. Denna
är den fasta grunden, hwarföre allt kan botas och jag aldrig kan af
Gud förgätas. Sådant gäller att fasthålla, då allt ser förtwifladt ut.
Så skall man göra wåld på Guds rike genom att — icke se och dock tro.
Hwad fruktar jag än? Se, Jesus är min
Och står i Guds åsyn för mig.
Han känner ännu min nöd såsom sin,
Ty en gång Han tog den på sig.
Och ännu i himlen ärren Han bär efter såren.
På händerna har Han tecknat mitt namn
Och ser det beständigt för sig,
Jag hwilar alltjemt så trygg i hans famn,
Och aldrig förgäter Han mig,
Ty ännu i himlen ärren Han bär efter såren.
Wisst brusar ett djup än här och än der,
Men floden, den hinner mig ej,
Ty starkare min Immanuel är,
Och Han kan ej swika, o nej!
Ty ännu i himlen ärren Han bär efter såren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
