Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henri Bergson, hans liv och skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föredrag väckte. Läsningen, som höll åhörarnas
uppmärksamhet formligen fjättrad, framkallade hos samtliga, nästan
utan undantag, en rörelse av överraskning och oro.» —
Även av blotta referatet att döma har diskussionen varit
livlig nog. Det var kanske också ett nytt skede i
psykologiens historia som här daterades.
Samma år innehåller Bulletin de l’Institut général
psychologique en kortare studie över Les courbes respiratoires
pendant l’hypnose. Redan under sin vistelse i
Clermont-Ferrand hade Bergsons studier över hypnotismen satt
märke i hans författarskap. Den första uppsats han
lämnar till Revue philosophique utgör ett bidrag till
undersökningen av omedveten simulation under hypnotiskt
tillstånd (1886).
År 1907 utkom Den skapande utvecklingen. Ett
stycke av fjärde kapitlet, avhandlande föreställningen om
Intet hade i november året förut stått intaget i Revue
philosophique.
Med denna bok, som både i avseende på omfånget och
dess vetenskapliga spännvidd är hans största arbete, inledes
ett nytt skede i filosofens historia. Från att knappast ha varit
känd och studerad utanför Frankrikes gränser, ser Bergson
i loppet av få år sina böcker översatta och sina tankar bli
föremål för stigande diskussion. I hans egen hållning inför
allmänheten har detta växande rykte, om än först under de
allra senaste åren, medfört en ganska betydande förändring.
Från att förut endast ha uppträtt och talat så att säga på
ämbetets vägnar eller inför sina kallsbröder, efterkommer
han nu inbjudningar från skilda håll att föreläsa inför en
blandad och mera tillfällig publik. Och i stället för att låta
offentliggöra sina smärre skrifter uteslutande i akademiska
och fackliga publikationer börjar han lämna bidrag till
tidskrifter av populärare läggning.
Men innan vi lämna tänkarens tidigare skede, kan det
vara skäl att ta del av hans syn på filosofiens uppgift och
tendenser, så som denna framträder i den minnesteckning
över Felix Ravaisson-Mollien, han 1904 föredrog inför sin
Akademi och lät inflyta i dess förhandlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
