- Project Runeberg -  Henri Bergson : tänkesättet Bergson i dess grunddrag /
121

(1914) [MARC] Author: Algot Ruhe - Tema: Philosophy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 4. Livet - Livsutvecklingens riktningar - Rörlighet och medvetande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

substanser av växterna, eller av djur som direkt eller indirekt
ha växterna att tacka därför. Det blir ändå i sista hand
växten som livnär djuret. Trots de undantag från denna
allmänna regel som företes av insektätande plantor eller av
svamparna, som hämta sin näring från organiska, redan
färdigbildade ämnen, anger den dock vilka skilda vägar
växter och djur slagit in på.

Med denna skillnad hänger samman en annan och vida
djupare. Det sätt på vilket djuret hämtar sin näring gör
att det med nödvändighet blir rörligt. Från amöban, som
på slump kastar ut sina pseudopodier för att gripa organiska
ämnen, spridda i vattendroppen, ända till de högre djuren,
med sinnesorgan genom vilka de kunna känna igen sitt
byte, och rörelseorgan för att fånga det, samt ett nervsystem
som samordnar deras rörelser med sinnesintrycken, är
djurlivet karaktäriserat av sin allmänna läggning åt rörlighet i
rummet. Visserligen kan man också hos växterna iakttaga
rörelsefenomen. Vi nämnde de insektätande plantorna och
kunna dessutom erinra om slingerväxternas rörelser eller
bladen hos akasian och mimosa. Omvänt kan man hos
en mängd djurarter iakttaga en fastväxning som i mycket
överensstämmer med växternas. Men hos djuret uppträder
denna fasthet oftast som en dvala, i vilken arten försjunkit,
liksom om den vägrat utveckla sig vidare i en viss riktning.
Den står nära parasitismen och följes också av andra drag
som erinra om växtlivet. Å andra sidan äga växternas
rörelser varken den mångfald eller den växling som utmärka
djurens.

Rörlighet och medvetande.

Men denna fasthet och rörlighet äro i sin ordning
endast ytliga tecken på andra, vida djupare tendenser.

Det råder nämligen ett tydligt samband mellan rörlighet
och medvetande. Visserligen tycks medvetandet hos högre
organismer innerligt förknippat med vissa anordningar i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:50:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergson/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free