Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 1. Rörelsen - Jaget och Nuflödet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anletsdrag, konstnärens väsen och de färger han lagt upp
på sin palett. Men även med kännedom om det som
förklarar porträttet, skulle ingen, ej ens konstnären själv ha
kunnat precis förutse vad det skulle bli, ty att förutse det
vore att frambringa det innan det blivit frambragt, en
orimlighet. Sammalunda med momenten i vårt liv, vars
konstnärer vi äro. Varje livsmoment är ett slags skapelse. Och
liksom målarens talang bildas eller vanbildas, i alla fall
skiftar under inflytande av själva de verk han gör,
sammalunda påverkar varje nytt tillstånd vår person, enär det dels
utgår från oss, dels utgör den nya form vi gett oss. Man
har alltså rätt att säga: det vi göra beror på vad vi äro.
Men man måste också tillägga, att vi i viss mån äro det
vi göra, och att vi ständigt skapa oss själva på nytt. Denna
jagets självskapelse är för övrigt mer genomgripande, ju
nogare man tänker över det man gör. Ty här går förnuftet
inte tillväga som inom geometrien, där förutsättningarna
äro givna en gång för alla, opersonliga liksom själva
slutsatsen blir opersonlig. Här kunna tvärtom samma skäl
förmå olika personer eller samma person i olika moment
till vitt skilda handlingar, alla lika förnuftigt motiverade.
Sant att säga bli skälen inte alldeles desamma, eftersom de
inte verka på samma person, ej heller i samma moment. Det
är därför man inte kan arbeta med dem in abstracto, utifrån,
såsom med geometriska bevisgrunder, ej heller kan man
för en annan lösa de problem livet pålägger honom. Må
var och en lösa dem på eget ansvar inom sig själv. — Vi
ha inte att fördjupa oss på denna punkt. Det har blott
gällt att ange den precisa mening vi lägga i ordet: vara
till.
Vi ha då funnit, att för ett medvetet väsen vara till
innebär att förändras, förändras att mogna, mogna att i
oändlighet nyskapa sig själv. Kan man säga detsamma om
tillvaron i allmänhet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
