Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*45
reise er indført på urigtigt sted, eller at det er tilfojet af
en senere sagnmand». I förra fallet tänker väl P. pä förf.
själf. För det senare alternativet skulle styckets nuvarande
i kronologiskt hänseende oriktiga plats tala — jämte det,
att hämdskildringen i kap. 99 till sin ton och anda är en
helt annan än den i kap. 106, hvari för första gången guä
nämnes i sagan, s. k. 26. En senare bearbetare af Njåla
skulle i så fall utan tvifvel ha funnit den sista skildringen,
där den kristna gudstanken helt behändigt passas in i den
hedniska etiken * **)), behöfva en omständlig motivering. Men
se vi denna afdelning i sammanhang med sagan i dess
helhet, finna vi det mer än sannolikt, att äfven den är af f s
I\jåla:s egen förf. Af hänsyn till Amun des hämd efter ! j
fadren Höskuld Nialsson, hvars episod denna afdelning 1
afbryter, har han här måst insätta den samma, enär
fullbordandet af hämden just förutsätter den. Tillförene har han
ej dragit i betänkande att bryta händelsernas kronologiska
ordning; jfr berättelserna om Hallgärds giftermål, som
söndra Ruts- och Unnsafdelningen och visa sig ha sin plats,
där de fått den, blott för att kunna stå i lokalt samband
med Gunnars första uppträdande.
Brenner förklarar denna «Kristniþáttr*, sådan den nu
i Njåla förekommer, endast vafct en oorganisk beståndsdel
af sagan *), den där blott står i förbindelse med sin
om-gifning genom att två — bör vara tre — gånger nämna
Nial, kap. 10011 ff, 10220 och 10353, samt därtill
Bärg-torshväl, kap. 10219 och 10352. Denna uppfattning är
oriktig. Afdelningen visar sig nämligen, såsom Hauch
utförligt framhållit, s. 435—38, äfven stå i lefvande samband
med sagan som helhet, då den inför i den samma det ele-
*) Lehm. och Clfd, s. 166.
**) Hvilken uppfattning helt okritiskt delas af Lehm. och Clfd,
s. 131.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
