Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Runor och galdrar.
Den förut omnämde isländske skalden och vikingen
Egil Skalle-Grimsson gästade i det tionde århundradet en
bonde i Värmland. Då skalden satt med sina män till
bords, fick han se, att en kvinna låg sjuk borta på
gafvelbänken. »Hon smärtades svårt», heter det. Bonden, hennes
fader, meddelade då, att hon länge varit sjuk.
»Det är ett ihängset ondt», sade han, »ingen natt får
hon sömn. Det är, som om hon vore förhäxad.»
»Har man pröfvat något som bot för hennes
sjukdom?» frågade skalden.
»Runor hafva ristats», svarade fadern, »det var en
bondeson här i närheten, som det gjorde. Men sedan vardt
det vida värre. Kan du göra något för en sådan ohälsa?»
»Måhända», svarade Egil, »blir hon icke sämre, om
jag ser en smula om henne.»
När han var mätt, gick han bort, där kvinnan låg, och
talade med henne.
Han befallte sedan, att man skulle lyfta bort henne
ifrån bänken. Det gjordes. Han undersökte liggstället och
fann en hvalfiskbard, på hvilken kvinnan legat, och på den
voro runor ristade. Han läste dem; och strax tog han
upp sin knif, täljde bort dem och kastade sedan de
fiskbenflisor, hvarpå de sutto, in i spiselelden. Hela
hvalfiskbarden brände han också upp. Därpå kvad han:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/baunordmy/0107.html
