Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var årets sista sommarnatt, han af dessa angreps.
Husfrun Öd stod vid sin make Gisles sida uppe i backarne
nära deras hus. Väpnad med en knölpåk, var hon honom
behjälplig vid försvaret.
Den ovän, som rusade upp på det ställe af backen, där
hon fattat post, gaf hon ett sådant slag öfver armen, att all
kraften gick ur den, och mannen tumlade baklänges ned.
Då var det, Gisle Sursson sade detta:
“Länge har jag vetat, att jag var väl gift, men ej förr
än nu, att jag varit det så väl!“
Flere män foro sedan emot husfrun Öd och höllo henne
fast, medan Gisle efter ett otroligt tappert försvar till sist
måste lämna lifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
