- Project Runeberg -  Baskervilles hund /
57

(1912) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Baskerville Hall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vidare en stallknekt anställd vid gården, och så ha
vi två farmare på heden. Så ha vi vår vän doktor
Mortimer, som jag tror är fullkomligt hederlig, och
hans hustru, som jag inte vet någonting om. Vidare
märka vi naturforskaren Stapleton och hans syster, som
säges vara en ganska intagande ung dam, och herr
Frankland på Lafter Hall — även han en okänd
storhet — och ett par grannar till. Alla dessa personer
måste du ägna ett omsorgsfullt studium.

— Jag skall göra mitt bästa.

— Du tog väl vapen med dig?

— Ja, jag ansåg det klokast att göra det.

— Naturligtvis. Laga att du har revolvern till hands
natt och dag, och vidtag alla möjliga försiktighetsmått.

Våra vänner hade redan valt ut en första klassens
vagn och inväntade oss på plattformen.

— Nej, vi hava inga nyheter av något slag att
meddela, sade doktor Mortimer till svar på min väns
frågor. Ett kan jag svära på, och det är, att under
de sista dagarna har ingen bevakat våra företag. Vi
ha aldrig gått ut utan att noga se oss omkring, och
ingen kunde ha undgått vår uppmärksamhet.

— Ni har väl alltid hållit ihop?

— Alltid, utom i går eftermiddag. Jag ägnar alltid
en dag uteslutande åt nöjet, när jag är i London, och
jag tillbragte den på kirurgiska kollegiets museum.

— Och jag gick och tittade på folket i parken,
sade Baskerville. Men intet ont hände oss.

— Oförsiktigt var det i alla fall, sade Holmes
mycket allvarsamt och skakade på huvudet. Jag ber er,
sir Henry, att inte gå ut på egen hand. Det kommer
att drabba er någon stor olycka, om ni gör det. Fick
ni tillbaka er stövel?

— Nej, den är nog förlorad för alltid.

— Verkligen? Det var besynnerligt. Farväl,
farväl! ropade han, ty tåget hade börjat sätta sig i gång.
Glöm inte, sir Henry, ett ord som står i det där gamla
dokumentet, som doktor Mortimer läste upp för oss,
och färdas icke över heden ’under dessa mörka timmar,
då ondskans makt når höjdpunkten’.

Jag böjde mig ut genom fönstret sedan vi passerat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baskerhund/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free