Wi hoppa och leka på stranden
Och bygga små fästen i sanden,
Dem vågorna dock innan kort
Helt trotsigt och djerft sopa bort.

Wisst blifva små fötterna våta,
Men ingen deröfver lär gråta,
Och så, innan morgonsol grytt,
Wi fästena bygga på nytt.

Wisst säga de “visa” på stranden:
“Hur barnsligt att bygga på sanden;
Den byggnaden kan ej bestå,
När vågorna komma och gå.”

Men månne ej ofta de “visa”,
Som menniskor lofva och prisa,
I tro att de lefva så tryggt
Sitt fäste på sanden ha byggt?

Wi hålla hvarandra i handen
Och hoppa och leka på stranden,
Och möta den stigande flod
Med hurtigt och oförskräckt mod.

Så lefva vi utan bekymmer
Wår dag, tills, när aftonen skymmer,
Wi bjuda hvarandra helt gladt
Ett högljudt och muntert: godnatt!