Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Dohlen. {Går till Lovander och von Dohlen och
konverserar med dem båda.)
Hillman {för sig). Huru annorlunda nu i detta
hus mot hvad det förr varit! Jag, så hemmastadd
har, när den gamle vördnadsvärde mannen lefde,
känner mig nu en främling inom dessa murar. Jag
förstår mig inte mera på Hildegard. Koketteriet har
visserligen introducerat sig bland de glesnande
dygderna, och man måtte väl öfverse dermed; men det
här går för långt. Min misstanke om Lovander
stär-kes allt mer och mer, men att varningen först skulle
komma från Budorf, är mig ännu en gåta.
Fbu Möllner (till Lovander). Det var en
ofantligt vacker häst herr lifmedikus har lagt sig till. Det
är ett nöje att se honom dansa och kråma sig.
Lovander. Då jag var i Paris införskref jag
honom från England.
Fru Möllner. Tror herr lifmedikus, att
enfran-<;ais kunde vara skadlig för mig?
Lovander. Nej, tvärtom skulle jag anse det högst
behöfligt, för att få den sammanpressade bloden från
hjertat.
Rudorf {som rärmai sig fru Möllner). Jag hör
med förskräckelse, att min nådiga tant inte befinner
sig väl.
Fru Möllner. Tala vid Hillman, så påstår han
motsatsen.
Budorf. Utan att förtala Hillman, så tycker jag
det är besynnerligt, att han inte vill ordinera något
för tant. Nog är han så mycket läkare, att han kan
inse, att tant är sjuk; men hvarföre är han döf på
det örat? Yore det någon annan än Hillman, så skulle
jag tro, att han för egna intressen gema skulle se
om tants tillstånd förvärrades och slutligen blefve
bbotligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
