Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■Ja, Stork, to år di . . . jag vd écl beståadt . . .
konet år kvarken af namor dier granit, ntan af
murad tegelsten, alldeles likt det som på samma kyrkogård
står pa dio knstrns graf-»
•Hor kar ni . . . krem kar kunat såga?»
stammade arbetaren med fortfarande förlägenhet.
■Först dina kånders verk ock nu ditt eget ansigter
•Ett kon af tegelsten, i stället for ett ben af kött
och blod,» mumlade Stork osed nedslagna ögon.
■Hök undanbad sig på dödssången alla slags
minnesvårdar på grafven . . . men med välbehag skall ban
ändå nedblicka på den du rest ... vet du, hvem som
lagt dit blomsterkransen ? . . . det år vål slutligen också
do, når allt kommer omkring.»
■Nej, herr doktor, mina händer duga ej till att
binda blomsterkransar.»
■Och du vet inte heller, bvem som bundit den, som
na hänger öfver ditt kors T»
■Nej, men jag hittade den bär fina näsdoken på
graf-ven, när jag i natt satte ner korset . . . säkert bar
den blifvit qvarglömd der, når kransen ditladesji
Stork framtog en fin näsduk, kantad med spetsar,
ock räckte den åt läkaren. Denne synade den med
uppmärksamhet och fastade sig vid följande namn, som
med märkbläck blifvit skrifvet på duken:
»Amalia Z.»
»Jag anade det!» sade Axner för sig sjelf; »du år dig
likt, du arma menniskohjerta! . . . misshandlande eller
gäckande i lifvet, tror du dig kunna bota och försona
allt genom en ömhet, som kommer först efter döden ...
Stackars Hök! . . . den ene gjorde dig till krympling,
den andra förkrossade ditt hjerta . . . båda frambära
nu till din graf, den ene ett kors af sten, den andra en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
