Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - II. Badstugubadets väsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5J
hållandena annorlunda, då blodet fortfarande kan afkylas i lun-
gornas blodnät. I ett väl inrättadt varm luftsskåp, der fuktigheten
genom den afdunstade svetten icke kan stiga alltför mycket, skulle
uppvärm ning och en betydande svettafsöndring kunna åstadkommas
på det mest angenäma och skonsamma sätt; men vanligen är i
dessa alls icke sörjt för någon luftom sättning, utan äfven de torra
svettskåpen, etuves seches, oftast uppvärm da genom spritlam por,
bli inom kort nästan lika m ättade som ett rent ångskåpsbad. E tt
s. k. spritbad är derför icke att betrakta annat än som ett
lindrigt ångbad, der uppvärmningen och ångbildningen blott sker
långsamt. I det egentliga ångskåpet är luften alltid m ättad af
fuktighet, hvarför ingen afkylning genom hudutdunstningen kan
komma ifråga, utan verkar här en tem peratur af 38— 39° redan
stegrande på allmänna kroppsvärmen och på hjertverksamheten,
derigenom - framkallande en rätt ymnig svettafsöndring, så länge
icke tem peraturen stiger öfver 40°; ty vid högre värme synes
ångan börja reta huden alltför starkt ooh svettafsöndringen minskas.
Vid en häftig upphettning’ i ett ångskåp af 45° har endast obe-
tydlig vigtsförlust kunnat märkas, ehuru blodvärmen stigit till 39°,
pulsen varit 160 i min. och svetten ström m at från panna och
ansigte. — E tt ångskåpsbad, som åsyftar stark svettafsöndring,
bör långsam t värmas från 20° till 40° och räcka m inst en halt-
timma.
Om blodvärmens och hjertverksamhetens hastiga stegring skulle
tagas såsom m åttstock för den större eller mindre vådan af ett
svettbad, så måste vi betrakta faran a f ett ångskåp som ojemförligt
större än a f ett torrt varm luftsbad. De stå såsom de båda
ytterligheterna utaf dessa slags bad, det ena representerande den
starkaste möjliga hudretning, det andra åter den högsta grad af
svettafsöndring.
2. ’ Sedan kroppen genom varm luft eller ånga kommit i till-
börlig transpiration företages en icke mindre väsentlig procedur,
masseringen, knådningen och piskningen. Genom en egendomlig
passiv-gymnastisk behandling af hud, m uskler och ledgångar un-
derstödes å ena sidan värmen uti dess inflytande på blodomlopp
och sekretioner, under det att densammas förslappande inverkan
på nervsystem och muskelverksamhet å andra sidan motverkas
genom en annan, mer främmande art af retning, en mekanisk.
E n dylik bearbetning undergå vi vanligen i hvarje slags varm-
bad, ehuru vi icke alltid tänka derpå, bestående i mer eller mindre
kraftig och regelmessig frottering, gnidning, borstning, kramning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
