Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin klädedrägt oeli öfriga lefnadsvanor. Den tarfliga badstugan
med sitt sunda, härdande, fastän -mågot råa bad blef för simpel
för den alltmer bildade medelklassen, som sökte ersätta dem med
varma karbad, ehuru dermed oftast sparades tills man kunde få
besöka de allt talrikare uppväxande brunnarne med sina beprisade
mineralbad, och allmogen följde som vanligt exemplet. Men på så
sätt blef ej mycken badning utaf. Badstugubadet hade dessutom
aldrig varit väl anskrifvet hos läkarne, möjligen tillfölje af de
missbruk och det qvacksalfveri, hvartill de gåfvo anledning, och
presterskapet trodde sig också böra i sedlighetens intresse kraftigt
beifra desamma, och man kom slutligen så långt i upplysta åsigter
om sundhet och sedlighet att mångtusende äfven s. k. bättre per-
soner kunde berömma sig af, att ingen droppa vatten kommit vid
deras kropp (om man undantar händer och ansigte) sedan barn-’
domen, och en väluppfostrad flicka borde rodna, da man talade om
bad. Likväl har i åtskilliga aflägsna landsbygder bruket af Lör-
dagsbadstun bibehållit sig ännu, såsom i vissa delar af Wermland,
äfven utom finnskogarne *), liksom äfven fallet lärer vara i vissa
trakter af Norge, der den om »folkets kaar» så outtröttlige och
nitiske E il e r t S u n d t äfven i denna fråga anställt upplysande
forskningar 2).
De försök som i sednare tider blifvit gjorda att efter nutidens
fordringar omändra de gamles badstugor, hafva här liksom i Tysk-
land utfallit mindre lyckligt och hafva snarare afvändt all smak
för dylika bad, då ma,n i sjelfva verket försämrat i stället för att
förbättra dem, genom att söka med insläppta heta vattenångor
från en ångpanna ersätta den värme, som bör spridas från en värme-
’) En nutidens badstuga i W erm land beskrifvés benäget af L öjtnant Edgren
sålunda: »byggnaden håller 8 ä 10 alnar i längd, 6 ä 7 alnar i bredd,
täckt med näfvel och torf, jorden till golf med en hopkastad gråstensm ur
i m idten sam t kring väggarne s. k »lafvar» öfver hvarandra, hvarpå de
badande taga plats, alltefter som de önska eller tåla vid hettau. Dessa
Einnbad begagnas af alla åld rar och kön, vid alla årstider, för hvarje
Lördag, m en nu på de flesta finnskogar endast hvarannan vecka. Den
näm nda m uren bestänkes, sedan den blifvit väl upphettad, med vatten,
hvarefter piskning m ed björkqvastar begagnas och då svettningen och
hettan uppnått höjdpunkten, tages en kall öfversköljning ur den närbelägna
brunnen, om vintern ofta genom rullning i snön. — Baden kännas upp-
friskande och väcka en känsla af välbefinnande och m å m edföra en h är-
dande verkan. M an får aldrig se en finne, huru stark kölden än m å vara,
klädd uti pels, endast i en grå vadm alsrock, med öppen bringa, der man
ofta under snöyra ser en snödrifva intaga kråsnålens plats. De äro härdade
både för köld och värme».
2) »Ora Badstuer». »Om B enlighedsstellet bland den Norske Allmue».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
