Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stilisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stilisera – 1158 – stipelslida
figur år. prächtige Figur; ~ hatt schicker
Hut; löjtnant schneidiger Leutnant.
stiliser‖a¹, tr. 1. kon.t stilisieren.
2. formulera
stilisieren, fassen, abfassen.
-ing,
Stilisierung, Fassung, Abfassung f; jfr föreg.
stilist, -er, Stilist m. -en, -en,
-ik, -en, O,
Stilistik Stillehre f.
-isk, a. stilistisch,
stilllkast, ⚙ typ. Schriftkasten, m.
-kägel, ⚙
typ. Schriftkegel m.
still, a., se följ. -a, I.a. oböjl. still, stille, lagn
ftt. rnhig, hand. äv. flau, matt, om personer äv.
gelassen. En död ein ruhiger Tod; (S)~a
havet der Stille Ozean; föra ett ~ liv ein
ruhiges Leben führen; ~ måsa stille Messe;
jag hyser ett tvivel ich hege e-n leisen
Zweifel; avlida ~ sanft entschlafen; håll
dig ~ sei (bleib) still; sitta, ligga, vara ~
still|sitzen, -liegen, -halten; sitt ~!
stillgesessen i alla rusade upp, men han sätt se alle
sprangen auf, nur er blieb ruhig sitzen; mitt
förstånd står mir steht der Verstand
still; bliva stående stehen bleiben; var
~! halte stilll
II¹ tr. 1. dämpa stillen. ~ ett
kra~ sin hunger, sin törst ein Verlangen,
seinen Hunger, seinen Durst stillen; ~
smärtorna die Schmerzen stillen el. lindern;
ett uppror e-n Aufruhr dämpfen; ~
vreden den Zorn besänftigen.
2. lantbr. fodra
füttern. – Med beton. adv. ~ upp hö Heu
verfüttern ; ~ upy kreatur Vieh aujffüttern,
aufziehen el. großziehen.
~ sig, refl. om vind
o. väder ruhig werden, [ab]stillen, i bedaren.
-a|sittande, I.p. a. sitzend, ~ levnadssätt
sitzende Lebensart.
II. s. Sitzen sitzende
Lebensart,
-a|stående, I.p. a. stillstehend.
~ vatten stehendes Gewåser.
II. s.
Stillstand m. Stillstehen n. Icke visa något
~ keinen Stillstand zeigen,
-a|tigande, I.
p. a. stillschweigend.
II. s. Stillschweigen
n.
stilleben, -, -, mål. Stilleben n (vid srftam.
Stillleben).
stillestånd, -et, -, 1. Stagnation Stillstand m.
Stillstehen n.
2. vapenvila. Sluta med
fienden mit dem Feinde e-n Waffenstillstand
abschließen.
still‖frö, bot. Sisymbrium Sophia Besenrauke f.
Sophienkraut n.
-het, Stille f. äv. Kuhe f.
~ i affärerna Geschäftslosigkeit,
Geschäftsstille f; under den för tillfället rådande
~en i affärerna bei dem jetzigen sehr
stillen Geschäftsgange; på grund av de
ogynnsamma rapporterna från Berlin har
det inträtt stor i marknaden infolge der
ungünstigen Berichte von Berlin ist e-e
große Flauheit eingetreten; begrava i ~
in der Stille beerdigen; leva i in der
Stille leben,
-leben, se stilleben,
-na¹, intr.
nachlassen, still werden, ruhig werden, om
vind bedaren, [ab]stillen.
-sam, a. friedlich,
friedliebend, ruhig, etill, -samhet,
Friedlichkeit, Friedfertigkeit, Ruhe, Stille f.
-vatten, ruhiges Wasser (vor dem Wasserfalle).
stil‖lös, a. stillos,
-löshet, Stillosigkeit f.
-metall, é boktr. Schrift|metall n. -zeug m.
-måsig, a. stilmäßig,
-prov, 1. a) prov på handitu
Schriftprobe f. b) pror på skrivSÄtt Stilprobe f.
2. ⚙ boktr. Schriftprobe f.
-rad, ⚙ typ.
Typenreihe f.
-ren, a. stilrein,
-riktig, a.
stilgerecht.
-sats, ⚙ typ. Schriftsortiment n. -[e]s, -e,
-skrivning, skol. schriftliche (französische,
englische m. m.) Übungen,
-stång, ⚙ typ.
Setzlinie f.
stiltje, -n, O, Windstille f. Komma el. ligga i
~ i von Stille überfallen sein (werden),
-bälte, .d* Kalmen-, Stillen|gürtel m.
stil‖trogen, a. stilgerecht.
-tyg, ⚙ boktr.
Schriftzeug m.
-vidrig, o. stillos,
-övning,
Stilübung f
stim, 1.
-met o. -men, -[war], fiskstim Schwärm
m. Herings|schwarm, -zug m.
2. -met,
O, sto, Lärm m.
-ma¹, intr. 1. om fisk
scharenweise schwimmen, bildl. schwärmen,
wimmeln.
2. ttoja lärmen, toben,
stimul‖antia, pl. Stimulantien (pl.); se följ.
-era¹,
tr. stimulieren, reizen,
-erande, p. a.
stimulierend, reizend. ~ medel Keizmittel
n.
-ering, Stimulation f.
sting, -et, Stich m. Jfr styng,
-a¹, (stang
(föga bruki.), pl. stungo, Stungit) tr. stechen.
~nde smärta äv. bohrender Schmerz. –
Med beton. adv. ~ ut ausstechen; ~ ut ngns
ögon äv. e-m die Augen ausbohren, jfr sticka.
-sel, O, bot. Carduus Distel f
stink‖a¹, (imp. stank) intr. stinken, ~ av ngt
nach etw. stinken,
-adores, pl. skämts, för cigar.
rer Stinkadores, Giftnudeln (pl.).
-ande, p. a.
stinkend, stinkig,
-brand, bot. Tuietu Schmier-,
Stein-, Faul-, Korn|brand m. Kornfäule f
-dyup, zool. Stinktier n.
-fly, zool. Wanze f.
-kalk, Stinkkalk m.
-molla, bot. chenopodium
vulsvaria stinkender Gänsefuß,
-nåa, läk.
Stinknase f.
-nåsla, se -syska.
-näva, bot. Geranium
Robertianum Kuprechtskraut n.
-padda, zool. Bufo
calamita Kreuz-, Rohr|kröte f. stinkende
Kröte,
-potta, Stinktopf m.
-spiritus, P,
Salmiakgeist m.
-svamp, bot. Phallus impudicus
schamloser Gichtschwamm,
-syska, bot. stachyt
silvatica Waldziest m.
stin|n, a. aufgeblasen, aufgedunsen, strotzend,
straff, F P bildl. protzig, -t juver
strotzendes Euter,
-het, Aufgeblasenheit,
Aufgedunsenheit f.
stins, -en, -ar, F järnv., s stationsinspektor.
stint, adv. Se ~ på ngn e-n scharf ansehen;
se ngn ~ i ansiktet e-n anstarren, e-m starr
ins Gesicht sehen; se faran ~ i ansiktet der
Gefahr kühn entgegentreten el. ins Auge
schauen.
stip|el, -eln,
-ler, bot. Nebenblatt n.
-bärande,
p. a. bot. nebenblätt[e]rig, mit Nebenblättern
versehen,
-slida, bot. Tute f. Blattstiefel m.
––––
¹ ² ³⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
