Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fränka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fränka – 358 – full
frank|a, -an, -or, Verwandte f.
1. frå, -et, haiskras Fråe f.
2. frå, -en, -ar, ⚙ Fråe f.
1. fråa¹, I.tr. kök. ~ [upp] (steka upp)
anfbra
-ten, aufschmoren, gmör bräunen, lök
anbräunen.
II. intr. 1. zischen.
2. om vattnet zischen,
brausen, schäumen.
2. om kattor m. m. fauchen.
3. genom nåan blasen, trompeten, ~ av ilska
vor Wut schnauben. – Med beton. adv. ut
ordentligt! schneuze dich el. schnupfe dich
ordentlich aus! över überkochen.
2. frå‖a¹, tr. ⚙ fråen, ~ av abfråen; ~ ur
ausfråen,
-are, ⚙ Fråer m.
fråch, a. frisch, neu.
-het, Frische f.
1. fråning, ⚙ Fråen n. Fråung f.
2. frållning, Aufbraten n m. m. jfr 1. -a.
-pulver,
Brausepulver n.
fråtrissa, ⚙ Fråer m.
frät‖a~, tr. o. intr. fressen, zerfressen,
verzehren, bildl. äv. ätzen. Skedvatten -er
Scheidewasser frißt; ~nde bekymmer nagende el.
zehrende Sorge; ~nde gift ätzendes Gift;
~nde mask nagender Wurm; ~nde syror
ätzende Säuren; skedvattnet har -t ett hål
i duken das Scheidewasser hat ein Loch
durchs Tuch gefressen; på anfressen;
rosten -er på järnet der Rost frißt das Eisen
an; sorgen -er på hans hjärta der Kummer
frißt ihm das Herz ab el. frißt ihm am
Herzen el. nagt ihm am Herzen. – Med beton.
partikel. ~ äv. bort ab-, weg|ätzen; ~ igenom
durch-fressen; sig in i ngt sich in etw. (ack.)
ein-ätzen; det onda -er omkring sig das Übel
frißt um sich; sonder, upp zerfressen,
zerätzen.
-medel, Ätzmittel n.
-ning, Atzen
n. Atzung f. Zerfressen, Verzehren n.
-sten,
Atzstein m.
-sår, bösartiges Geschwür, bildl.
Krebsschaden m.
frö, -et, -n, Same[n] m. koll. utsädesfrö Saat f.
Sämereien (pl.), Saatgut n. bildl. äv. Keim m. Gå i
~ in Samen schießen,
-a¹, intr. ~ av sig
Samen ausstreuen,
~ sig, refl. 1. gä i frö sich
besamen. 2.88 ~ av sig under föreg.
-bar, a.
keimfähig.
-barhet, Keimfähigkeit f.
-fällning, bot.
Samenausstreuung f.
-fåte, bot.
Samen|boden, -träger m. -leiste f.
-gömme, bot.
Fruchthülle f.
-handel, Samenhandlung f.
-handlare,
Samenhändler m.
-hus, bot. Samengehäuse n.
-hylsa, bot. Samenhülle f. Fruchtbalg m.
fröjd, -en, -er, Lust, Freude, Wonne f. Hans
största seine höchste Lust; o vilken das
ist (F mal) e-e Lust,
-a¹ tr. erfreuen. Detta
~r mig das freut mich; ~ sin själ över
seine Seele el. sein Herz weiden an (dat.).
~ sig, refl. sich freuen; jfr glädja sig.
-betygelse,
Freuden|erweisung, -bezeugung f.
-e|fest,
Freudenfest n.
-e|full, a. freudig, freudevoll.
wonnig, -e|rik, a. freudenreich,
-e|sal,
Freudensaal m. Jfr för övrigt sms. av glädje.
fröllkapsel, Samenkapsel f.
-katalog,
Samenverzeichnis n.
frök|en, -nar, Fräulein n. Lilla ~
Fräuleinchen n; ser ~ honomf sehen Sie ihn, [mein]
Fräulein, Fräulein S.?
-stift, Fräuleinstift n.
l+fröllknopp, bot. Samenknospe f
-kontroll,
Samenkontrolle f. -kontrollanstalt,
Samenkontroll-Anstalt f.
-mjöl, bot. Blütenstaub m.
Överförande av ~ Blütenbestäubung f.
Übertragung fdes Blütenstaubes,
-odling,
Samenbau m.
-redning, Befruchtung f.
-skal,
Samenschale f.
-sort, Samenart f
-sträng, bot.
Samenstiel m.
-såningsmaskin, Så[e]maschine
f für Samen,
-träd, Samenbaum m.
-vita,
Sameneiweiß n.
-ämne, bot. Samenanlage f.
fubb‖el, -let, O, Ungeschicktheit f.
-la¹,
ungeschickt el. täppisch sein,
-lare, Taps m.
-lig, a. täppisch, ungeschickt.
-lighet,
Ungeschicktheit f.
fuchsi|a, -an, -or, bot. Fuchsia f. pl. Fuchsien.
fuchsin, -en, (-et), Fuchsin n.
fuffens, O, Streich, Schabernack,
Schelmenstreich m. Göra ~ med ngt (t. e. räkenskaperna)
etw. schminken, verschönern, fälschen; hava
~ för sig (om barn) Allotria treiben.
fug‖a, -an, -or, mus. Fuge f.
-erad, a. fugenhaft,
fugiert.
fukt, -en, O, Feucht|igkeit, -heit f.
-a¹, I.tr.
feuchten, an-, be|feuchten,
-netzen, i sht i
högre språk netzen. ~ tungan (vid törst) die
Zunge anfeuchten; ~ strupen die Kehle
netzen, [sich] die Kehle anfeuchten, e-n
Schluck tun.
II. intr. feucht sein. Glaset
~r das Glas beschlägt el. ist beschlagen. ~
sig, refl.
-as, dep. intr. feucht werden. Mina
ögon ~ av tårar meine Augen netzen sich
mit Tränen.
fuktel, -n, O, Fuchtel f. Stå under ngns
unter der Fuchtel jds stehen,
fukter, pl. Kniffe, Possen, Faxen (pl.).
fukt‖fri, a. frei von Feuchtigkeit, ’ trocken,
-frihet, Freisein n el. Freiheit f. von
Feuchtigkeit, Trockenheit f.
-ig, a. feucht,
-ighet,
Feuchtigkeit f. -ighetsmätare, Hygrometer n.
[Luft-]Feuchtigkeitsmesser m.
-ning,
Befeuchtung, Benetzung f; jfr -a.
ful, a. häßlich, unschön, äv. garstig. Spela
ngn ett ~t spratt e-m e-n bösen el.
schlimmen Streich spielen; det år mycket väder
es ist schauderhaftes el. sehr schlechtes
Wetter; hon är ohyggligt sie ist ein
Ausbund von Häßlichkeit; flickan är icke alls
~ das Mädchen ist gar nicht übel; vara ~
i munnen F ein loses el. freches Maul haben,
garstige el. schmutzige Reden führen; ~ som
synden häßlich wie die Sünde el. die Nacht;
det var ~t gjort av dig das ist (war) nicht
hübsch von dir.
-het, Häßlichkeit f.
-ing,
-en, -ar, häßliche Person.
full, a. 1. uppfylld voll, äv. med ngt von etw. el.
blott etwas (gen. el. ack.), fullsatt äv. besetzt.
Alldeles ~ ganz voll, voll bis an den Rand;
~t hus volles el. ausverkauftea Haus; med
––––
¹ ² ³ ⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
