Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - brottmålsdomare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brottmälsdomare – 224 – bruk
-målsdomare, Strafrichter m.
-mälsdomstol,
Kriminalgericht n. [Dessa äro i Tytkland: för
lättare förseelser, i sht polismål Amtsgerichte mit
Schöffengerichten, för svårare brott
Strafkammern der Landgerichte, för riktigt grova
förbrytelser en extra avdelning av Landgerichte naml.
Schwurgerichte, för högmålsbrott mot kejsaren och riket
Reichsgericht. Prån Schöffengericht appelleras till
Strafkammer des Landgerichtes från
Landesgericht (Strafkammer el. Schwurgericht) till Strafsenate
der Oberlandsgerichte och därifrån slutligen till
Reichsgericht, som är gemensam för hela riket och ftr
förlagd i Leipzig], -målslag, Strafgesetz n.
-målslagbok, Strafgesetzbuch n. -målslagstiftning,
Strafgesetzgebung f. -målsnämnd,
Schwurgericht, Geschwornengericht
-målsprocess,
Strafprozeß m. -målsväg. I ~ strafrechtlich,
-ning, Ringen n. Ringkampf m.
-sjö, Sturzsee
f.
-slig, a. verbrecherisch, frevelhaft, ibl.
freventlich, straffskyidig Strafbar, sträflich,
straffällig, . anslag mot ngns liv
verbrecherischer Anschlag gegen das Leben jda; ~
handling strafbare el. sträfliche Handlung;
~ kärlek sträfliche Liebe; lättsinne
sträflicher Leichtsinn; ~a planer, gärningar
verbrecherische Pläne, Taten;
pliktförgätenhet strafbare Pflichtwidrigkeit; ~t tänkesätt,
handlingssätt verbrecherisches Denken,
Handeln,
-slighet, Schuld, Strafbarkeit,
Straffälligkeit, Frevelhaftigkeit f.
-s|ing, -en,
-ar, Verbrecher(in), Frevler(in) m (f).
-stycke, Bruchstück Bruch m.
-ställe,
Bruchstelle f.
-yta, Bruch|fläche, -stelle f.
brollvaktare, Brückenwärter m.
-valv, Brücken|
bogen m. -joch n.
brr, interj. burr, br[r].
brud, -en, -ar, Braut f. Kristi ~ die Braut
Christi; himmelens ~ Himmelsbraut, Nonne
f; ~ens far på bröllopsdagen Hochzeitsvater m;
mor som föreg. Hochzeitsmutter f; en ~t
rodnad bräutliches Erröten; som tillhör eller
har avseende på en ~ bräutlich; stå getraut
weiden, sich trauen lassen; hon stod ~ igår
sie ist gestern getraut (worden),
-bröd, bot.
Spiræa filipendula Erdeichel f. Haarstrang m.
-folk, Brautleute (pl.).
-färd, Braut|fahrt f. -zug
m.
-följe, Brautgefolge n. -gum, -men, -mar,
Bräutigam m. ~mens marskalk Brautführer
m; stå ~ getraut werden, sich trauen
lassen.
-gåva, Braut|geschenk
-gäbe f.
skammare, Braut|gemach -kammer f.
-klädd, a.
als Braut gekleidet, bräutlich geschmückt
el. gekleidet, im Brautkleide, im bräutlichen
Gewände el. Kleide,
-klädsel, Brautstaat m.
-klänning, Brautkleid n.
-krans, Brautkranz m.
-krona, Braut|kranz n. -kröne f.
-natt,
Brautnacht f.
-pall, Brautkissen n.
-par, Brautpaar
n. Brautleute (pl.), äv. Neuvermählte (pl.).
-päll, Trauhimmel m.
-skara, Braut|gefolge,
-geleite n.
-skatt, Braut|schilling, -schätz m.
-slöja, Brautschleier m.
-sporre, bot. Gjmnadenias
Nackdrüse, Gymnadenie f
-stass,
Brautstaat m.
-stol. Föra i zum Traualtar
führen; gå, träda i sich verheiraten, sich
ehelich verbinden, in den Stand der Ehe
treten, den Ehebund schließen,
-sven,
Brautführer m.
-säng, Brautbett n. Beda ~en das
Brautbett rüsten; träda i das Brautbett
beschreiten,
-tärna, Braut-, Kranz|jungfer f.
-vagn, Brautwagen m.
-vigsel, Trauung f
bruk, -et, 1. användning Gebrauch m.
Verwendung f. ibl. Brauch m. Seder och Sitten
und Gebräuche (pl.); göra ~ av ngt von etw.
Gebrauch machen, sich e-r (gen.) Sache
bedienen, e-e Sache benutzen; Jag skall göra
av edert vänliga anbud ich werde von Ihrem
freundlichen Anerbieten Gebrauch machen;
göra gott, dåligt ~ av ngt von etw. e-n
guten, schlechten Gebrauch machen; han
gjorde dåligt ~ av sina pengar er machte e-n
schlechten Gebrauch von seinem Gelde;
hava för ngt für etw. Verwendung el.
Anwendung haben; återfå tungans ~ den
Gebrauch seiner Zunge wiedererlangen; jag
behåller det för eget ~ ich behalte es zu
meinem eigenen Gebrauch; komma i
gebräuchlich werden; vara i ~ im Gebrauche
sein, gebraucht el. benutzt werden; vara
mycket i ~ stark im Gebrauche sein; ngt är
mycket i ~ äv. etw. ist sehr im Schwange, sehr
beliebt el. [sehr] in der Mode; ett ord, som icke
mera år i ~ ein nicht mehr gebräuchliches
Wort; till dagligt ~ zum täglichen
Gebrauch ; hava ngt till dagligt etw, in
täglichem Gebrauche haben; till utvärtes ~ farm.
äußerlich [zu gebrauchen]; till ~ för
ungdomen zum Gebrauch für die Jugend; komma
ur außer Gebrauch el. aus dem Gebrauch
kommen, ungebräuchlich werden, veralten,
äv. aus der Mode kommen; vara ur außer
Gebrauch, ungebräuchlich el. nicht mehr
üblich sein.
2. övlig sed Brauch, Gebrauch m.
Herkommen n. Sitte f i sht hand. Usus m.
Usance f. ngt föråldr. löbliche Gewohnheit.
Affärs-, handels~ Handelsbrauch m. Usance
f; språk~ Sprachgebrauch; ett lands der
Gebrauch e-s Landes, Landsgebrauch; ~ i
ett skrå die Gebräuche e-r Zunft; vidskepliga
~ abergläubische Bräuche el. Gebräuche;
det var ~; hos oss es herrschte bei uns der
Brauch, die Sitte el. ibl. die löbliche
Gewohnheit; det är inte ~ här i landet i poesi das
ist des Landes nicht der Brauch; han
tryckte hennes hand hårdare, än ~et fordrade er
drückte ihr die Hand stärker, als der Brauch
ist; det gamla grymma -vei att utsätta barn
der alte, grausame Gebrauch, die Kinder
auszusetzen; genom långvarigt ~ vunnen
rätt durch langen Gebrauch erworbenes
Recht.
3. odling, skötsel Bau m. Bestellung,
Wirtschaft f. Koppel-, växel~ Koppel-,
Wechsel|wirtschaft; hava en gård under eget
––––
¹ ² ³ ⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>