Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ökenlo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7169
önnarp—öra.
7170
Önnarp. Socken i Malmöhus län
(Vem-menhögs härad). 355 inv. (1932).
Önnestad. 1. Socken i Kristianstads län
(V. Göinge härad). 2 013 inv. (1932). 2.
Municipalsamhälle i ö. 1. 495 inv. (1932).
önum. Socken i Skaraborgs län (Barne
härad). 868 inv. (1932).
öppna dörrens politik. Politiskt uttryck
uppkommet i början av detta àrh., urspr.
syftande på främmande staters
likaberättigande vid handeln på Kina. Numera
användes uttr. med syftning på staters
ekonomiska likaberättigande i allmänhet och
överhuvud med syftning på öppenhet i de
diplomatiska relationerna.
ör. 1. Socken i Kronobergs län (Allbo
härad). 601 inv. (1932). 2. Socken i
Älvsborgs län (Nordals härad). 1 713 inv.
(1932).
Öra. I örat äro hos människan och de
högre ryggradsdjuren sinnesorganen för
såväl hörselsinnet som det statiska sinnet
belägna. Ljudvågorna samlas av
öronmuss-lan, som hos människan dock har föga
betydelse, inträda i hörselgången och sätta
den av en särsk. muskel spända
trumhinnan i vibrationer. Dessa överföras
sedan till vätskan i det vätskefyllda
in-nerörat gm förmedling av
hörselbenen, små, i trumhålan vridbart lagrade
ben, vilka hos däggdjuren och människan
äro tre: hammaren, städet och stigbygeln.
Det sistnämnda benet är sammanväxt med
en membran, som täcker en motsvarande
öppning i innerörats vägg, det s. k. ovala
fönstret. Vibrationerna ledas gm en kanal
(övre trappan) upp till toppen av ett
spi-ralformigt hålrum i klippbenet,
snäckan, därpå gm en annan kanal (undre
trappan) utför snäckan. Sistnämnda kanal
ändar i en ny membran ut mot trumhålan,
det s. k. runda fönstret. Mellan övre och
undre trappan sträcker sig en tredje, i
tvärgenomskärning nästan triangulär
kanal, hinnsnäckan el. mellantrappan.
Utmed dennas botten, vilken bildas av en
hinna, basila’rmembra’nen, ligger det
efter upptäckaren, it. F. Corti, uppkallade
cortiska organet. Det består av de
i rad efter varandra belägna hörselcellerna,
ÖRA (vertikalsnitt). 1. Öronnerven (åttonde
hjärnnerven). 2. Inre öronkanalen. 3, 5.
Hinnsäckarna. 4. Båggàng. 6. Hinnsnäckan.
7, 8. Delar av labyrinten. 9. Förgården. 10,
11. Klippbenet. 12 Ovala fönstret. 13. Runda
fönstret. 14. öronmusslan. 15, 16.
Hörsel-gången. 17. Trumhinnan. 18. Hammaren. 19.
Städet. 20. Stigbygeln. 21, 22. Trumhålen.
23. Eustachiska röret (se d. o.!). 24.
Benvävnad.
SNÄCKAN (t. v.) och
LABYRINTEN (t. h.)
vilka med var sin nervtråd bidraga till
hörselnerven, samt dessutom för varje
hörselcell ytterligare ett antal anslutna celler
(pelarceller, hårceller), sannolikt bildande
ett analyserande resonansorgan. De
hörselceller, som förmedla förnimmelsen av de
lägsta tonerna ligga i snäckans topp, och
omvänt.
De statiska sinnescellerna ligga i en
annan del av innerörat, labyrinten,
bestående av bl. a. två blåsliknande bildningar,
hinnsäckarna, och till dessa anslutna
kanaler el. gångar, varav tre
halvcirkelfor-made och belägna i mot varandra
vinkel-räta plan, båggångarna. Vridningar
på huvudet förorsaka vätskeströmningar i
båggångarna. Dessa uppfångas av med
sinnescellerna förbundna hår, vilka befinna
sig särsk. i utvidgningar vid båggångarnas
SNITT GENOM
SNÄCKAN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
