Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångbåts a. b. Kalmarsund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7123
Ångfartygs a. b. Adolf—Ångmaskin.
7124
registerton. På senaste tid ha å. i viss
utsträckning börjat ersättas av motorfartyg.
Ängfartygs a. b. Adolf. Rederibolag i
Göteborg, grundat 1912, egna medel 2,5
mill. kr. Å. äger och driver tre av
kolfirman Adolf Bratt & Co:s i Göteborg båtar.
Jfr Nordsjön, ångfartygs a. b.,
Ångfartygs a. b. Östersjön!
Ångfartygs a. b. Ferm. Rederibolag i
Kristinehamn, grundat 1883, aktiekapital
2,23 mill. kr., tillgångar 8,7 mill. kr. Å.
äger 4 mindre ångfartyg om sammanlagt
4 538 bruttoregisterton samt två moderna
motorfartyg om sammanlagt 10 900
dödviktston. A. är anslutet till B r oström
s-koncernen.
Ångfartygs a. b. Gotland. Rederibolag i
Visby, som driver passagerare- och
fraktfart mellan Gotland och svenska fastlandet
samt med utlandet, grundat 1865,
aktiekapital 1,05 mill. kr. Å. äger 6 båtar på
sammanlagt 3 392 bruttoregisterton,
bokförda till 1,84 mill. kr. A. äger vidare
Visby stadshotell och a. b. Snäckgärdsbaden.
Ångfartygs a. b. Göta Kanal.
Rederibolag i Göteborg, grundat 1872 under
firmanamnet Motalaströms ångfartygs a. b., som
1889 ändrades till det nuvarande.
Aktiekapital 1,1 mill kr., tillgångar 2,7 mill.
kr. Ä. ombesörjer person- och godstrafik
kanalvägen Göteborg—Stockholm och
Stockholm—Jönköping. A. äger 20 ångare
på sammanlagt 4148 bruttoregisterton
samt hälften av aktiekapitalet i Rederi
a. b. Mälaren—Göteborg.
Ångfartygs a. b. »Götha», Förnyade. Ett
av Göteborgs större rederibolag, grundat
1873, egna medel 6 mill. kr. Å. ombesörjer
linjetrafik mellan Sverige och utlandet,
framför allt med Belgien och Holland
(passagerarelinjen Göteborg—Antwerpen). A.
äger åtta ångfartyg om sammanlagt 10 600
bruttoregisterton.
Ångfartygs a. b. Kjell. Rederibolag i
Kalmar, grundat 1916, kapital och
reserver 2,1 mill. kr. Å. äger fem ångfartyg på
sammanlagt 8 426 bruttoregisterton.
Ångfartygs a. b. Pallas. Rederibolag i
Göteborg, grundat 1904, som driver allmän
fraktfart. Å. äger fyra fartyg på
samman
lagt 12 650 bruttoregisterton. Aktiekapital
och reserver 2 mill. kr.
Ångfartygs a. b. Tirfing. Se Tirfing
3!
Ångfartygs a. b. Östersjön. Rederibolag
i Göteborg, grundat 1908, egna medel 1,6
mill. kr. Å. äger tre av firman Adolf Bratt
& Co:s båtar. Jfr Nordsjön, å n g f a
r-tygs a. b., Ångfartygs a. b. Adolf!
Ångmaskin. Kolvmaskin för
tillgodogörande av vattenångans tryck som
mekanisk energi (jfr Turbin!). Å. består
av en ångpanna, vari vatten förgasas,
och en cylinder, vari ångan insläppes
växelvis på ömse sidor av en fram- och
tillbakagående kolv el. p i s t o n g. För
att reglera detta insläppande av ångan
användes en s 1 i d, som sättes i rörelse av
en excenterskiva å maskinens axel.
Sliden är innesluten i slidskåpet, som
har två öppningar till cylindern, en på
vardera sidan av kolven. Vid denna är
pi-stongstången fäst. Denna slutar i ett
tvärstycke, som rör sig fram och tillbaka
mellan två ledskenor, g e j d e r, och medels en
led är fästad vid en vevstake med en
vevarm, som överför den fram- och återgående
rörelsen till roterande. För att erhålla
jämn rotation anslutes ett svänghjul.
Ofta få två cylindrars vevstakar vrida
samma axel, varvid svänghjulet åtminstone
i vissa fall blir överflödigt. Från cylindern
ledes ångan ofta in i en kondenso r,
där den förtätas. Så beskaffade maskiner
kallas ofta lågtrycksmaskiner,
emedan de förr byggdes för lågt ångtryck.
Ofta får ångan härvid i följd passera två
cylindrar, vilka verka på samma axel
(kompoundmaskiner), eller t. o.
m. 3—4 cylindrar med allt lägre tryck
(trippel-, resp,
kvadruppelma-skiner). Ångan överhettas då före
inträdandet i den första cylindern, d. v. s.
upphettas till högre temperatur. Om
cylindrarna utrustats med en enda gemensam
kolvstång, talar man om
tandemma-skiner. Genom
centrifugalregu-1 a t o r n reglerar maskinen själv axelns
rotationshastighet. Å., som under
1800-talet voro de mest använda kraftmaskiner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
