Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zivkovitj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7095
Zi’vkovitj—Zontari’ff.
7096
ZFvkovitj, Petar, f. 1879. Jugoslavisk
militär och politiker, efter Alexanders
statskupp 1929 ministerpresident.
Ziza’nia. Grässläkte, som står nära
Oryza. S. har en i Nord-Amerika och n.
ö. Asien växande art, Z. aqua’tica (V a
t-tenris el. Indianskt ris). Den
växer i vatten el. sumpmarker, kornen ätas
av indianerna, och växten odlas även som
foderväxt.
Zi’zyphus. Växtsläkte (fam. Rhamna’ceæ)
av tropiska el. subtropiska.buskar el. träd
med strödda, torniga blad och små
blommor. Z. vulga’ris (Judetörne) odlas
ofta i s. Europa som prydnadsväxt; Z.
lo’tus (Lotusträd), som förekommer i
n. Afrika, har ätliga frukter.
Zlin. Stad i Tjeckoslovakien, med
mycket omfattande skoindustri, grundlagd av
Th. Bata. 22 000 inv. (1930).
Zlota Lipa [soå’ta-]. Bet. »den gyllene
floden». Flod i s. ö. Polen, nordlig biflod
till Dnjestr. Z. spelade en synnerligen
viktig roll under världskriget.
Zloty [soå’ty]. Polskt mynt, motsv.
omkr. 42 öre.
Zn. Kem. tecken för zink.
–X
Zodiaka’lljus. Svagt ljussken å
himlavalvet, som strax före soluppgången och
strax efter solnedgången synes sträcka sig
från den punkt, under vilken solen
befinner sig, i Djurkretsens (lat. zodi’acus)
riktning. Z. synes bäst höst och vår och allra
bäst i tropikerna, emedan det på högre
breddgrader ej kan göra sig gällande på
grund av skymningsljuset.
Zodia’ken (lat. zodi’acus, grek. zodiako’s
av zo’dion = litet djur). Detsamma som
Djurkretsen!
Zo’gu, Achmed Bej, f. 1895. Albansk
folkledare och politiker, konung av
Albanien sedan 1928 under namnet S k a n d e
r-b e g (albansk namnform för Alexander),
senare ändrat till Z o g u I.
Zola [såla’], Émile É d o u a r d
Charles A., f. 1840, d. 1902. Fransk förf., n
a-turalismens främste banerförare i
1800-talets litt. För Z. är diktarens upp-
gift jämställd med
experimentalfysiolo-gens el. -kemistens; själva den
vetenskapligt noggranna ma-
terialinsamlingen
och dess
systematiska utnyttjande
har för hans egna
arbeten spelat en
viktig roll. Likväl
lämnar hans kända
definition på
konstverket — »ett hörn
av verkligheten,
sett genom ett
temperament» —
tydligen rum åt subjek-
tiviteten, och i själva verket var Z. långt
ifrån alltid den fotografiskt objektive
skildrare, han ville och själv trodde sig
vara. Han ägde åtskilligt av en romantiskt
förstorande och förenklande fantasi, och
när han ger ett slags egendomligt
personligt liv åt opersonliga ting (lokomotiven i
La bete humaine) sker det i trots av
naturalismens doktriner. Bl. Z:s arbeten
märkes särskilt den omfattande
Rougon-Macquart-cykeln (20 band, 1871—93),
behandlande en släkts historia; mest
betydande äro de romaner, där han med
osvikligt mästerskap återgivit massans liv
i flera olika miljöer, såsom L’assommoir
(1877; sv. övers. Fällan, 1879), Germinal
(1885; sv. övers. Den stora strejken, 1913)
m. fl.
Zo’llern. Se Hohenzollern!
Zombor [så’mbår]. Stad i n. Jugoslavien
på f. d. ungerskt område, med betydande
kvarnindustri. 32 000 inv. (1931).
Zon (grek. zo’ne, lat. zona = gördel,
bälte). Bet. bälte, område på jordytan
(jfr R e g i o n!). 1. Inom matematiken
del av ett klot, begränsat av två
parallellcirklar. 2. Inom geologien den minsta
underavdelningen av en formation. 3. Inom
kristallografien sammanfattningen av ytor
med parallella kantlinjer å en kristall.
ZontarPff. Transporttaxa med samma
avgift för olika avstånd (zoner) inom
vissa gränser.
ÉMILE ZOLA.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
