Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västra Vemmerlöv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7043
Västra Vemmerlöv—Vätesuperoxid.
7044
Västra Vemmerlöv. Socken i Malmöhus
län (Skytts härad). 302 inv. (1932)
Västra Vingåker. Socken i
Södermanlands län (Oppunda härad). 8 622 inv.
(1932).
Västra Vram. Socken i Kristianstads
än (Gärds härad). 2 903 inv. (1932).
Väst-Rom el. Väs t-R o m e r s k a
riket. Efter romerska rikets slutgiltiga
delning år 395 e. Kr. rikets västra hälft,
styrt av en kejsare med Rom som
huvudstad (404—476 var dock Ravenna
residensstad). V. omfattade urspr. bl. a. Italien,
n. v. Afrika, Spanien, Frankrike och
Bri-tannien. Det måste utstå ständiga angrepp
fr. germaner och andra barbarfolk och hade
inga betydande härskare. Provinserna
från-rycktes riket en efter en, och slutligen
omfattade det blott Italien, då de germanska
legotruppernas anförare Odovakar 476
gjorde uppror mot kejsaren, störtade
honom och själv antog konungatitel, varmed
västrom. riket anses ha upphört.
Västrum. Socken i Kalmar län (S. Tjusts
härad). 1 548 inv. (1932).
Västslaver. Se Slaver!
Väst-Turkestan el. Tur a’n. Område i
mell. Asien, tillhörande S. S. S. R.
(Ryssland) och beläget mellan Kaspiska havet,
Pamir, Tiensjan och Altai. V. är i
politiskt avseende uppdelat på
Karakalpakom-rådet, Kasakrepubliken, Tadj ikistan,
Turkmenistan och Usbekistan. I n. och v. är
V. ett lågland av stäppkaraktär, delvis
med öknar, i s. och ö. ett bergland. Den
ryska kolonisationen av V. började 1732
med erövringen av Semipalatinsk och var
avslutad först 1896.
Väte. Kem. tecken H (lat.
hydroge’-nium = vattenalstrare). Det lättaste av
alla grundämnen (atomnummer 1), med en
atomvikt av 1,008 och en spec. v. i förh.
till vatten av 0,00009 och i förh. till luft
av 0,07. V. kondenseras (vid vanligt
lufttryck) vid —252° och stelnar vid —258°,
medan kritiska temperaturen är —234°.
Vid vanlig temperatur är det en färg-,
lukt- och smaklös, lättantändlig gas, som
med luft, syre el. klor ger en explosiv
blandning, k n a 11 g a s. Lysgas innehåller
omkr. 50 % v. Dessutom användes v.
till fyllning av ballonger, vid svetsning,
som reduktionsmedel, till härdning av fett
m. m. Den framställes då antingen av järn
och vattenånga el. (numera oftare) genom
elektrolys. I sina föreningar är v.
uteslutande enväldigt; den viktigaste är oxiden,
Hä O, vatten. Vidare ingår v. i
vätesuperoxid, i alla organiska ämnen samt i
alla syror och baser. Som intimare
byggnadselement ingår troligen v:s positiva
atomkärna, p r o t o’n, i alla andra
grundämnens atomkärnor.
Väte. Socken i Gotlands län (Gotlands
s. härad). 590 inv. (1932).
Vätejonkoncentration. Halten av
vätejoner i en lösning el. en fuktig substans.
Bestämningar av v. äro av den största
vikt inom särsk. biokemi och
lantbruks-kemi, enär nästan alla bakterier och
enzym fordra en en viss v. för sin livligaste
verksamhet. Inom dessa vetenskaper
användes som mått på v. den av Sörensen
införda vätepotensen (tecken: PH), d. v.
s. 10-logaritmen för inverterade värdet av
normaliteten (se Logaritm,
Inversion, Normal!). Härigenom ernås
enklare tal och lättare beräkning ur
observationerna. Exempel: för en
0,oooooi-nor-mal vätejonlösning är PH = 6,0; för en
0,00000 00025-normal: PH = 8,6 o. s. v. Vid
PH= 7,1 är lösningen neutral, vid
högre PH basisk (alkalitet), vid lägre
PH sur (aciditet). För bestämn. av PH
användas dels observationer med olika i
n-dikatorer (kolorimetrisk bestämn.),
dels observation av potentialen hos
vätgas-el. kinhydronelektroder, nedsänkta i
lösningen (elektrometrisk el. potentiometrisk
bestämning).
Vätesuperoxid. En högre oxid av väte,
med sammansättningen H2 O2 och
sannolika strukturformeln H—O—O—H. V. är
ett synnerligen kraftigt oxidationsmedel.
I rent tillstånd är det en explosiv vätska
av spec. v. 1,46. Det användes dels i 30 %
lösning, perhydrol, dels i 3 %, som
antiseptikum och oxidationsmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
