Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7001
Vä—Väddö kanal.
7002
VÅRTSVIN. Fotografi.
Vä. Socken i Kristianstads län (Gärds
härad). 1 584 inv. (1932).
Våxtorp. 1. Socken i Jönköpings län
(Östbo härad). 1 382 inv. (1932). 2. Socken
i Kalmar län (S. Möre härad). 603 inv.
(1932). 3. Socken i Hallands län (Höks
härad). 2 514 inv. (1932).
Väbel. Namn på underofficer med
till-synings- eller uppsiktsverksamhet, t. ex.
slottsväbel, regementsväbel (se d.
o.!).
Väckelserörelser. Rörelser, som söka
åstadkomma starkare religiöst liv inom en
kyrka el. ett religiöst samfund. I Sverige
börjar de egentliga v:s historia omkring
1700, då den äldre pietismen vann
insteg i vårt land. Konventikelplakatet 1726
stärkte de radikala och kyrkofientliga
tendenserna inom pietismen, men den
radikala pietismens ledare, Sven Rosén,
lands-förvisades 1741. Herrnhutismen,
vars egentliga blomstringstid i Sverige
infaller på 1740-talet, åstadkom en
betydelsefull inomkyrklig v. Under 1700-talets
senare del märkas åtskilliga v., särskilt i
Norrland. Det s. k. gammalläseriet
karakteriseras av en pietistisk
kristen-domsuppfattning jämte ett ivrigt
Luther-studium. Omkr. 1805 uppstod i
Piteåtrak-ten det s. k. nyläseriet. Nyläsarna
betonade, att frälsning sker genom tron
på Kristus allena. De vunno stor
utbredning i Norrland delvis under strid mot
gammalläsarna, som beskylldes för
gär-ningskristendom. De nya kyrkliga
böckerna (handbok, katekes och psalmbok, 1810
—19) ansågos ej överensstämma med
Luthers åskådning och väckte stark
opposition. Mot 1800-talets mitt uppstodo nya
v. i olika delar av landet. I v. Sverige bröt
vid denna tid den säregna och
inomkyrkliga schartauanska v. igenom.
Åtskilliga v. hade en starkt extatisk
karaktär, så laestadianismen i
Norrbotten och roparrörelsen i
Västergötland och angränsande landskap. Vida
betydelsefullare var den stora
evangeliska v., vars ledare var Carl Olof
Ro-senius. Genom tidningen »Pietisten» spreds
den ut över hela landet, och den fick en
sammanhållande organisation i
Evangeliska Fosterlandsstiftelsen 1856. En kris
inom den rosenianska v., föranledd av
nattvardsfrågan och Waldenströms
uppfattning i försoningsläran, ledde till
bildandet av Sv. Missionsförbundet 1878. De
många v. under 1800-talet ha haft en
oerhörd betydelse för det religiösa livet.
Delvis ha de framträtt i motsättning till
kyrkan, och denna motsättning har
understundom skärpts genom kyrkans
oförstående hållning. Av nutida v. torde
pingströrelsen vara den
betydelsefullaste. Litt.: E. J. Ekman: Den inre
missionens historia. Ny omarb. upplaga av
N. P. Ollén (1921—22).
Väckelsång. Socken i Kronobergs län
(Konga härad). 2 089 inv. (1932).
Vädd. I sammansättningar använt sv.
namn på Scabio’sa-arter.
Väddö. 1. Till Uppland (Stockholms län)
hörande ö i Ålands hav, skild fr.
fastlandet genom den smala Ortalaviken och dess
fortsättning Väddö kanal. Med en yta
av 125 kvkm är V. Ålands havs största
sv. ö. 2. Socken i Stockholms län (Väddö
och Häverö skeppslag). 3 280 inv. (1932).
Väddö kanal. Kanal i ö. Uppland,
förenande Björköfjärden med Ortalaviken. V.,
som är 15 km lång, av vilka 7 km äro
grävda, anlades 1820—32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
