Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Worthington-Evans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6981
Worthington-Evans—Vrams-Gunnarstorp.
6982
med stora handelsträdgårdar. 35 000 inv.
(1931).
Worthington-Evans [oo’thingten e’vons],
sir L a m i n g, f. 1855, d. 1931. Brittisk
politiker. W. invaldes i underhuset 1910
och var en av det konservativa partiets
mest aktiva medlemmar. Han var
blockadminister i Lloyd Georges
koalitionsregering 1918, pensionsminister 1919—20,
minister utan portfölj 1920—21 och
postminister 1923—24.
Vorticella. Se K 1 o c k d j u r!
Vorwärts [få’r-]. Socialdem. daglig
tidning i Berlin, grundad 1884 under
namnet Berliner Volksblatt; det nuv. namnet
är fr. 1890. V. är det tyska socialdem.
partiets officiella organ.
Vosges [våsj], L e s. 1. Fransk
benämning på V o g e s e r n a. 2. Dep. i ö.
Frankrike.
Voss [fåss]. I. Johann Heinrich
V., f. 1751, d. 1826. Tysk skald, som
epiker Goethes och Runebergs föregångare.
Luise (1783 ff.) är en prästgårdsskildring
på hexameter i bred, homerisk stil; 1800
utgav han därjämte en samling på 18
mindre idyller ur folklivet. Av stor
betydelse var också hans utmärkta övers, av
Odysséen (1781) och Iliaden (1793), som
bl. a. utövat starkt inflytande på Goethe
och Schiller. II. Richard V., f. 1851,
d. 1918. Tysk förf., utg. av starkt
patetiska sorgespel och prosaberättelser, bl. a.
tragedien Luigia Sanfelice (1882) samt
Die neue Circe (1886) och Dahiel der
Convertit (1888) m. fl. romaner.
Vossische Zeitung [få’ssisje tsa’jtung].
Borgerligt frisinnad tidning i Berlin,
utkommande två ggr dagligen, stadens
äl-sta tidning, grundlagd 1704, daglig
sedan 1824.
Wotan [vå’-]. Tysk namnform för Oden.
Voter. Folkspillra i v. Ryssland
(Inger-manland) med eget, finsk-ugriskt språk.
Omkr. 1 000 personer.
Vote’ra (fransk, voter). Bet. rösta,
besluta genom omröstning. — V o t e’r ing,
omröstning.
Voti’v- (lat. voti’vus = lovad åt en
gud). Bet. löftes-, som tillkommit på grund
av ett löfte, t. ex. votivbild, -gåva.
Votja’k. Autonomt område i mell.
Ryssland (Ryska S. F. S. R.), s. ö. om Vjatka,
med 31 000 kvkm lika stort som Dalarna,
bebott huvudsakligen av v o t j a k e r, en
finsk-ugrisk stam, till stor del
fetischdyr-kare. Votjakerna äro till största delen
jordbrukare. 824 000 inv. (1931).
Huvudstad : I s j e v s k.
Vo’tum, plur. v o’t a (lat. av vove’re
= lova). 1. Löfte till gudarna (i antikt
språkbruk). 2. Röst (vid omröstning).
Vougt, Allan Georg Fredrik, f.
1895. Socialdemokratisk tidningsman, red.
för »Arbetet» sedan 1924, led. av A. K.
sedan 1928.
Vouvray [vovrä’]. Stad i mell.
Frankrike, nära Tours (dep. Indre-et-Loire), känd
för sin tillverkning av mousserande viner.
Omkr. 10 000 inv.
Wouwerman [va’oer-], Philip, f.
1619, d. 1668. Holl. målare. Hans
specialitet var landskap med ryttarstaffage, där
vanl. en vit häst fick samla tavlans ljus.
Vox [våx] (lat.). Bet. röst, stämma. —
Å orgeln förekommer bl. a. följande
stämmor: V. ange’lica (»änglaröst»), V.
c æ 1 e’s t i s el. fransk, voix céleste
(»himmelsröst») och V. h u m a’n a
(»människoröst»).
Voxna. Socken i Gävleborgs län
(Bollnäs tingslag). 1 694 inv. (1932).
Voxna—Lobonäs järnväg (V. L. J.).
Smalspårig järnv. (0,802 m), 28,9 km lång,
fr. Voxna vid S. J. till Lobonäs jst.
öppnad för trafik 1908.
Voxnan el. Voxna älv. Flod i v.
Hälsingland med källor på gränsen mot
Dalarna och Härjedalen och utlopp i
Ljusnan. Längd: omkr. 150 km.
Vox po’puli, vox De’i (lat.). Bet.
»folkets röst (är) Guds röst», d. v. s.
majoriteten har alltid rätt.
Vrams-Gunnarstorp. Gods i n. v.
Malmöhus län (Norra Vrams socken) med
huvudbyggnad fr. tiden 1633—44 och en
rik tavelsamling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
