Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinaigre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6925
Winblad—Vind.
6926
ULLA WINBLAD.
Silhuett. Nationalmuseum i Hälsingfors.
Winblad, Ulla.
Den kvinnliga
huvudpersonen i flera
av Bellmans dikter,
i verkligheten en
värdshusflicka,
Maria Kristina
Kiell-ström.
Vinbär. Sv. namn
pà Ri’bes ru’brum
(Röda v.) och
Ri’-bes ni/grum (S v a
r-ta v.).
Vinbärsfux
(Va-ne’ssa c-a’lbum).
Dagfjärilsart med i kanten taggiga vingar,
ovan gulbruna med svarta fläckar, under
brokiga med en vit, c-formad fläck å
bakvingarna. Larven lever å Ribes-arter.
VPnca. Växtsläkte (fam. Apocyna’ceæ)
med en hos oss ofta odlad och stundom
förvildad art, V. mi’nor (S i n g r ö n el.
Vintergröna), en krypande buske
med övervintrande blad och blå blommor.
Vincennes [vänsä’nn]. Stad i n.
Frankrike (dep. Seine), östlig förstad till Paris,
med rester av ett slott fr. 1100-talet. Invid
V. ligger den stora parken
Vincennes-sko-gen. 42 000 inv. (1926).
Winchester [oi’ntjesta]. Stad i s.
England (grevsk. Hampshire), med anor fr.
romartiden och berömd katedral fr. 1100—
1400-taien. 24 000 inv. (1931).
Vinci, Leonardo da. Se Leon ar do
da Vinci!
VINBERGSSNÄCKA.
Fotografi.
J. J. WINCKELMANN.
Gravyr.
Winckelmann, Johann Joachim, f.
1717, d. 1768. Tysk konstforskare, den
egentlige grundaren av den moderna
klassiska konstvetenskapen. Hans
undersökningar blevo epokgörande, enär de väckte
till liv en helt ny uppskattning av den
antika, i främsta hand den grekiska konsten
och kulturen. Han sökte förstå den antika
konsten i dess sammanhang med klimatet
och naturen. För W. representerade den
grek, konsten den ouppnåeliga
idealskönheten. Genom sin konstuppfattning blev W.
banbrytare och vägvisare för n y k 1 a
s-sicismen. Han ägde skarp blick för
den klassiska konstens kännemärken, och
hans undersökningar vittna om genial
konsthistorisk klarsyn. Hans huvudarbete
är Geschichte der Kunst des Altertums
(1764), i vilket han
trots ofullständigt
material lyckats på
ett glänsande sätt
uppdraga
grundlinjerna för den
antika konstens
historiska utveckling och framhäva
den klassiska
konstens särdrag;
arbetet bjuder på
många berömda och
storslagna
beskrivningar och analyser
av antika mästerverk. W :s insats har
varit av betydelse såväl för konstens som
för litteraturens utveckling. Den strävan
till förenkling och idealiserande stilisering,
som framträder i Thorvaldsens bildkonst
och i Goethes senare diktning, har
inspirerats av W:s beundrande skildring av den
grek, konsten, vars Ȋdla enkelhet och
lugna storhet» han framhäver som ett
föredöme för sin samtid.
Vind. Med v. menas i regel endast
luftens rörelse i horisontell led, i
mera vidsträckt bemärkelse en
luftrörelse i allm. V. uppkomma på grund av
skillnader i lufttrycket, i många fall i sin
tur uppkomna ur skillnader i
lufttemperatur. De mest konstanta v. äro därför
passadvindarna, som blåsa mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
