Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Venuspassage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6841
Venuspassage—Ve’rchne-Udi’nsk.
6842
15—20 dagar. V. har säkerligen en
atmosfär, vilken troligen består av
huvudsakligen vattenånga, delvis kondenserad till
täta molnmassor, mot vilka ljuset
återkastas. Själva planetens yta kan därför ej
iakttagas. V. har ingen måne.
Venuspassage. Planeten Venus’ gång
mellan solen och jorden, så att den synes
passera över själva solskivan. V. infaller på
grund av Venusbanans lutning mot
eklipti-kans plan högst 2 ggr på varje århundrade
med endast 8 års mellanrum mellan dessa
två (sista gången v. inträffade var år 1882,
nästa gång år 2004). Iakttagelser vid v.
ha haft stor betydelse för beräkning av
solens parallax.
Venös. Se Vener!
Vepser. Folkslag av den finsk-ugriska
folkstammen, bosatt vid sjön Onega och s.
om Svir; deras antal är omkring 25 000.
Vera-Cruz [verakro’th]. 1. Stat i ö.
Mexico. 2. Stad i V. 1, Mexicos viktigaste
hamn, med livliga förbindelser särskilt med
U. S. A:s sydhamnar och Västindiska
öarna. 70 000 inv. (1930).
VeratrPn. Ytterst giftig alkaloid, som
förekommer i sabadillfrö. Den användes i
medicinen i form av 3—5 % salva, som
in-gnides i huden som medel mot neuralgi.
Vera’trum. Växtsläkte (fam. Lilia’ceæ),
av vilket flera arter odlas som
prydnadsväxter, t. ex. V. ni’grum, som har
svartröda blommor i klasar. V. äro högväxta
örter med mångbladig stjälk. Av V.
a’lbum erhålles vit prustrot, som
pulvriserad kallas nyspulver och
förorsakar nysningar.
Verb (lat. ve’rbum, plur. ve’rba — ord).
I de flesta språk en grammatisk ordklass,
som uttrycker verksamhet eller tillstånd
(t. ex. läsa, grönska). Den för v.
karakteristiska böjningen kallas kon j
uga-tion. Utmärkande för denna äro dess
s. k. tidsformer el. t e m p u s. Den form
av ett verb, som brukar anges såsom dess
grundform och första temaform, kallas
i’n f i n i t i v och kännetecknas av ett
utsatt el. tänkbart att, t. ex. (att) läsa.
Andra mer el. mindre goda kännetecken på
v. äro dess betydelse (se ovan) och dess
vanliga funktion i satsen (såsom
predikat). De viktigaste kategorier, i vilka v.
böjes, äro n u m e r u s och person
(t. ex. jag läs-er; vi läs-a; allt vad I
vilj-en ...), t e m p u s och m o d u s samt
verbets s. k. huvudformer, den aktiva
(betecknar ngt, som subjektet utför, t. ex.
gossen läser) och den passiva
(betecknar ngt, som sker med subjektet, t. ex.
boken läses, blir läst).
Verba’1 (lat. verba’lis av ve’rbum =
ord). 1. Ordagrann, bokstavlig, ord för
ord. 2. Hörande till ett verb, t. ex.
verbalböjning, -ändelse.
Verba’linspiratio’n. Se Inspiration!
Verba’lkonkorda’ns. SeKonkordans!
Verba’scum. Växtsläkte (fam.
ßcrophula-ria’ceæ) med nästan regelbunden
blomkrona och fem ståndare. De sv. arterna ha
oftast gula blommor och axlik
blomställning; vanligast är V. tha’psus
(Kungsljus) med långt nedlöpande, ulliga blad.
Verba’tim (nylat.). Bet. ord för ord, efter
ordalagen; muntligen.
Verbe’na. Huvudsakligen amer.
växtsläkte (fam. Verbena’ceæ) med en urspr.
odlad sv. art, V. officina’lis (Järnört),
som förr användes som »universalmedel»
mot alla möjliga sjukdomar samt som
trolldomsört.
Verbena’ceæ. Huvudsakligen tropisk
växtfamilj (serien Tubiflo’ræ). De
viktigaste släktena äro Te’coma, Verbe’na och
Vi’t ex.
Verbe’naolja. Flyktig citronluktande
olja, som huvudsakligen består av c i t r a 1
och erhålles från Spanien el. s. Frankrike
ur bladen av Li’ppia citriodo’ra (fam.
V erbena’ceæ).
Vercelli [—tjäTli]. Stad i n. Italien
(prov. Novara), med sidenindustri och
betydande handel med ris och majs. 36 000
inv. (1928).
Ve’rchne-Udi’nsk. Viktig handelsstad i
ö. Sibirien (R. S. F. S. R.) vid Udas
mynning i Selenga och vid transsibiriska
järnvägen. 29 000 inv. (1926).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
