Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Veckholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6813
Veckholm—Ve’dda.
6814
och lever av frukter, honung, ägg, råttor,
småfåglar o. dyl.
Veckholm. Socken i Uppsala län (Trögds
härad). 996 inv. (1932).
Veck-kapitäl. Se Tärningkapitäl!
Vecklarfjärilar (Tortri’cidæ). En fam.
Småfjärilar, vars larver i de flesta
fall leva i hopvikna blad. Framvingarna
äro rektangulära, ofta livligt färgade, och
knappt större än bakvingarna. I vila
hållas vingarna nedfällda. Många v. äro
svåra skadedjur, t. ex.
Tallkottveck-1 a r e n (Tortrix buolia’na),
Knopp-vecklaren (Olethre’utes variega’na),
vars larv lever i knoppar el. hopvikna blad
av fruktträd och bärbuskar,
Plommon-vecklaren (Grapholi’tha funebra’na)
med liknande levnadssätt och Ä p p e
1-vecklaren (Carpoca’psa pomone’lla),
vars larv lever i äppelkartens kärnhus,
där den förtär de omogna kärnorna och
gör stor skada särskilt i varmare länder,
där flera generationer hinna utvecklas
under varje sommar. Fjärilen är grå med
bruna tvärband och fläckar på
framvingarna, larven ljusgul el. ljusröd. Den gnager
sig in genom blomfästet men ut genom
fruktköttet.
Veckningssadel. Se Antiklinal!
Veckojournalen. Illustrerad
veckotidning, sedan 1910 utg. på Åhlén &
Åkerlunds förlag, Sthlm. V. äges sedan 1930 av
A. Bonniers förlag.
Wecksell, Josef Julius, f. 1838, d.
1907. Finl. förf. Utom lyriska dikter skrev
han ett sorgespel Daniel Hjort (1863) med
motiv fr. hertig Karls belägring av Åbo
1597. Det ger ett utmärkt bidrag till
förräderiets psykologi.
Vecsey [ve’ksej], Franz (F eren c)
von, f. 1893. Världsberömd ungersk
violinist, vilken redan som 10-årig började sina
många konsertresor. Han har sedan 1910
upprepade ggr besökt Sverige.
Ve’da (sanskr.) el. Vedaböckerna.
Bet. egentl. vetande. »Hinduismens bibel»,
Indiens älsta religiösa urkund fr. 2:dra
årtusendet f. Kr., best, av hymner,
offerformler och besvärjelser, präglade av poly-
B. WEDBERG.
Fotografi.
teistisk naturdyrkan, samlade av
brahma-nerna och avsedda att användas vid
gudstjänsten. Jfr Rigveda!
Veda’nta (sanskr.). Bet. Vedas slut,
ändamål. Ind. teol. system med syfte att
stödja brahmanismens teologi och
offerväsen. Det omfattas
av de flesta bildade
hinduer.
Wedberg, Carl
Otto B i r ge r, f.
1870. Justitieråd.
Led. av Sv. ak.,
Hedersled, av Vitt.,
hist. o. ant. ak. V.
har bl. a. utgivit
Konungens högsta
domstol 1799—1809
(1922).
Vedbo. Härad i Älvsborgs län.
Vedbockar (ßape’rda). Ett släkte
Lång-horningar med cylindrisk ryggsköld
utan taggar. Hit höra bl. a. stora och
lilla aspvedbocken, vars
larver göra en del skada på asp och poppel
genom att äta gångar i veden.
Vedborrar. En grupp barkborrar,
som leva på barr- och lövträd, vilka de
skada genom att gräva gångar i veden.
Vedby. Socken i Kristianstads län (N.
Åsbo härad). 1 517 inv. (1932).
Ve’dda el. w e d d a h. Ett ytterligt lågt
stående jägar- och samlarfolk i
Nilgala-bergen på Ceylon, ett av jordens
primitivaste. V. äro kortväxta (männen omkr. 157,
kvinnorna 147 cm) med klen
kroppsbyggnad, men utomordentligt anpassade till ett
strövande jägarliv i täta skogar. De
livnära sig av allehanda vilt, av insamlade
rötter, frukter o. d. Jakten sker med
enkla, hårdspända bågar. Enda husdjuret är
hunden. V. sakna allt hantverk. Med
undantag för bågar och pilar skaffa de sig
andra föremål som prydnader, ev. verktyg
o. d. genom depåhandel med
kringboende stammar. V. ha även upptagit
dessas språk och tala en avart av singalesiska.
De synas dock äga ett eget jägarspråk, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
