Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vassunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6795
Va’ tna j ökull—V atten.
6796
påvemakten full suveränitet över ett
område, omfattande Vatikanen och dess
närmaste omgivningar, inalles cirka 65 hektar
med 300 invånare, av vilka de flesta äro i
Vatikanens tjänst anställda.
Va’tnajökull. Islands och Europas största
jökel, nästan lika stor som Västmanland och
nästan 3 ggr så stor som hela den norska
jökelarealen. V. är belägen på starkt
vulkanisk grund på s. ö. Island.
Watson [oå’tsn], John Broadus, f.
1878. Nordamer. djur- och barnpsykolog,
vilken under inflytande särsk. av de ryska
psykologerna Pavlov och Bechterev
utbildat den åskådning, som han kallade b
e-h a v i o r i s m (se d. o.!). Bl. hans skrifter
märkas Behaviorism (1924, omarbetad 1930,
sv. övers. Behaviorismen 1924) och
Psycko-logical Care of Infant and Child (1928, sv.
övers. Psykologisk barnavård, 1929).
JAMES WATT.
Målning.
Watt [sv. uttal vatt]. Efter J. Watt
uppkallad enhet för
effekt, nämligen
den, som motsvarar
1 joule i sekunden.
I praktiken
användes oftast kilowatt
(= 1 000 watt).
Watt [oå’tt],
James, f. 1736, d.
1819. Skotsk
mekaniker och fysiker,
ångmaskinens
uppfinnare.
Watteau [vatå’], A n t o i n e, f. 1684,
d. 1721. Fransk målare av flamländsk
härstamning. I Paris arbetade han i
Gil-lots och Audrans atelierer och rönte
dessutom intryck av Tizians, Veroneses och
Rubens’ konst. W. har blivit kallad »de
galanta festernas målare»; hans motiv
utgjordes till stor del av ungdom, svärmande
och musicerande i romantiskt overkliga
parklandskap, målade med en flyktig och
utsökt känslig färgbehandling (Sällskap i
en park, Kaiser Friedr.-Museum, Berlin;
Avfärden till Cythere, Louvre).
Vatten. V. är i kem. avseende vätets
oxid och består av Vs väte och s/s syre
(viktsdelar). Av 2 liter väte och 1 liter
syre erhållas 2 liter vattenånga. Kemiska
formeln är H2O. V:s sammansättning
upptäcktes i slutet av 1700-talet av
Caven-dish m. fl. Rent v. har vid + 4° spec. v. 1;
det blir lättare såväl vid uppvärmning som
vid avkylning. Specifika värmet är större
än de flesta andra ämnens, och stora
vattenmassor, t. ex. världshaven, verka
därför som värme-, resp, köldreservoarer.
Absolut rent v. (vilket dock endast med stor
svårighet kan framställas) är nästan
oledande för elektriciteten. Tjocka lager
rent v. äro blå till färgen. Brunaktiga
organiska föreningar ge grön färg, i större
mängder alltmer dragande i gult el. brunt.
V. täcker omkr. 70 0/0 av jordytan och är
utsatt för ett ständigt kretslopp, i det att
det avdunstar från havets, sjöarnas och
den fuktiga jordens yta och i de högre
luftlagren åter kondenseras. Härefter
nedfaller det åter till jordytan och medtager
sedan på sin väg mot havet lösta och
uppslammade ämnen av olika slag, varigenom
det under tidernas lopp i hög grad
förändrar jordens ytformer (jfr Erosion,
V ittring!).
A. WATTEAU. Gitarrspelaren.
Målning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
